Du sitter i ditt rum och läser till det stora provet, som kommer närmare och närmare. Rastlöshet och trötthet smyger sig på, telefonen och twitterkontot piper ständigt och du frågar dig plötsligt ”vad har jag egentligen läst den senaste kvarten?” Det är både tidsödande och tråkigt och ingenting verkar fastna. Känner du igen dig?

För att skapa bättre förutsättningar för dig själv att lära, kan du ta hjälp av kunskaper och tekniker från inlärningspsykologi.

Inlärning och minne handlar till stor del om uppmärksamhet, koncentration och att skapa förståelse. Uppmärksamheten behöver riktas mot det väsentliga, utan störningsmoment. Vårt arbetsminne, betydelsefullt för just uppmärksamheten, har begränsad kapacitet. Om det måste delas med – för stunden – oviktiga saker som tvättider, telefonförsäljare eller mejl, påverkas inlärningen negativt.

Informationen man tar till sig behöver sedan lagras i långtidsminnet. Hjärnan behöver skapa nya, starka kopplingar. Långtidsminnet utgörs av associationer och kopplingar mellan ord, bilder, begrepp, tankar och känslor. Starkare kopplingar innebär tydligare minnen, större förståelse, och därmed bättre inlärning.

Med lite mer kännedom om hur uppmärksamhet, arbetsminne och långtidsminne fungerar, samt en del experimenterande, kan du optimera dina förutsättningar för inlärning.

1. Utöva stimuluskontroll
Ibland finns mycket i omgivningen som känns roligare för stunden än just kursböckerna. Ett sätt att kontrollera sig själv är att utöva stimuluskontroll: att medvetet arrangera sin omgivning gör det enklare att utföra det beteende man vill. Ställ undan de saker som lockar, stäng dörren till disken i köket, stäng av mejl och telefon. Du kan även gå hemifrån till en neutral plats, där du kan fokusera bättre under tiden du läser.

2. Hitta din optimala nivå av bakgrundsbrus
Vissa människor behöver lugn och ro för att koncentrera sig, andra blir rastlösa och gillar liv och rörelse. För att hitta din optimala nivå av stimulans, behöver du prova dig fram. Testa att sitta i en tyst läsesal på biblioteket ena dagen och på ett stimmigt kafé nästa dag. Att ha musik eller andra ljud i öronen har visat sig hjälpa vissa personer att behålla uppmärksamheten. Kanske även du koncentrerar dig bättre genom att lyssna på musik?

3. Frigör arbetsminnets kapacitet
Huvudet fylls ständigt med tankar på saker som ska åtgärdas. Du måste boka tvättid, ringa kusinen och köpa toalettpapper. Alla dessa tankar innebär små avbrott för koncentrationen och tar kapacitet från arbetsminnet. Genom att strukturera upp, skriva ned och schemalägga dina andra uppgifter kan du vara mer avslappnad när tankarna på dem ändå dyker upp. När du kommer att tänka på all den smutsiga tvätten och lugnt kan konstatera att tid finns avsatt på fredag, är det enkelt att föra tillbaka uppmärksamheten på läsningen igen.

4. Använd tekniker för djupare inlärning
Att fokusera på mening och förståelse för det man läser är viktigt för djupare inlärning. Det kan även fungera att länka samman ny information med tidigare minnen, eller att minnas ord och begrepp genom minnesramsor, så kallade mnemonics. Inför biologitentan kan du skapa ramsan ”skalbagge, stor kagge – trollslända, stor ända” och visualisera när skalbaggen hamnade innanför farbror Allans skjorta vid midsommar. Det skapar några nya kopplingar i din hjärna.

5. Lär andra vad du lärt dig
Om du berättar för andra om dina nyvunna kunskaper får du tillfälle att sätta egna ord på dem. Kanske får du även nyfikna frågor tillbaka, vilket gör att du tvingas tänka till en extra gång kring det du lärt dig. Att skapa en emotionell koppling gör inlärningen djupare, eftersom ännu fler kopplingar skapas. Berätta för andra om det mest fascinerande, spännande, äckliga eller tänkvärda du läst om. Fråga om de förstått vad du menar och vad de själva tycker. De kanske rentav vet någonting om ämnet.

6. Låt hjärnan återhämta sig
Återhämtning är viktigt för inlärning och minne. En mängd studier har visat att sömn är nödvändigt för att nya minnesspår ska bildas. I ett experiment vid Harvard University lät minnesforskaren Robert Stickgold försökspersonerna antingen sova ordentligt efter en inlärningsuppgift eller inte sova efter samma uppgift. De som fått sova mindes det inlärda väsentligt bättre, även flera dagar senare. Hjärnan bearbetar information även då man inte aktivt ägnar sig åt den. Därför är vila och sömn nödvändigt för inlärningen. Det kan vara bättre att gå till sängs än att tvinga sig igenom ännu en timme då du redan suttit länge. Förhoppningsvis sover du då gott, med växande kunskaper i din hjärna.

7. Gör någonting fysiskt
Att ägna sig åt någonting helt annat gör att man befäster kunskaperna. En stor översiktsartikel i tidskriften Science från 2008 beskriver sambandet mellan fysisk aktivitet och mentala förmågor. Fysisk aktivitet är oerhört viktigt för minne och inlärning, både på kort och lång sikt. Om du inte regelbundet tränar är det viktigaste att åtminstone göra någonting. Lite träning är bättre än ingen alls.

Text: Jonas Hjalmar Blom
Bild: Flickr.com/yourdon
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi