deklaration

Från deklaration till skatteåterbäring

Det är snart dags att återigen gå igenom räkenskaperna och skicka in årets deklaration till Skatteverket. Precis som tidigare brukar sista dagen för att lämna in sina skatteuppgifter vara i början på maj, men trots en relativt lång tidsfrist räknar myndigheten med att behöva påminna en kvarts miljon medborgare att lämna in deklarationen – annars väntar en straffavgift om minst tusen kronor. Smartare tekniska lösningar och förenklade procedurer har minskat andelen förseningar, men fortfarande är det en betydande andel som inte lämnar in i tid.

Deklarationen är ett typiskt exempel på hur prokrastinering fungerar i praktiken och används ofta av såväl ekonomer som psykologer i forskning kring beslutsfattande och målsättning. Precis som allt annat uppskjutandebeteende ter det sig irrationellt att vänta med något som med största sannolikhet kommer att få negativa konsekvenser ifall det inte görs i tid. Dessutom har individen ofta goda chanser att faktiskt få tillbaka pengar, något som gör fenomenet med försenade deklarationer ännu mer obegripligt.

Olika förklaringar till att skjuta upp deklarationen har lagts fram, bland annat planning fallacy, svårigheter att ta hänsyn till tidigare erfarenheter vid planeringen av framtida händelser. Den viktigaste orsaken tycks dock vara faktorerna värde och tid, det vill säga att det behöver finnas ett tillräckligt stort incitament för att vi ska vara motiverade att utföra en aktivitet, samt att detta infaller nära i tid – ju längre bort desto mindre sannolikhet att vi kommer att skrida till verket, och framförallt verkar tidsaspekten vara avgörande i fallet med att få deklarationen färdig.

Lyckligtvis har Skatteverket gjort det allt snabbare för människor att få tillbaka pengar, vanligen innan midsommar, åtminstone i de fall där inga bilagor eller extra uppgifter behöver skickas in. Detta kan tänkas bidra till att alltfler faktiskt deklarerar i tid. Skatteverket tar nu detta ett steg längre och kommer att från och med år 2017 att betala ut pengar redan i april. Huruvida detta kommer att minska förseningarna ytterligare återstår att se, men mycket talar för att det är precis den effekten som borde inträffa när väntan inte längre får oss att tappa motivationen.

Akademisk referens: O’Donoghue, T., & Rabin, M. (1999). Incentives for procrastinators. The Quarterly Journal of Economics, 114, 769 – 816.

Steel, P., & König, C. J. (2006). Integrating theories of motivation. The Academy of Management Review, 31, 889 –913.

Foto: https://www.flickr.com/photos/pictures-of-money/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.