dawid-zawila-192545

Förutse framtiden i fem steg

2016 bjöd minst sagt på en hel del överraskningar. Faktum är att många prognosexperter var så fel ute under 2016 att hela “vetenskapen” att sia om framtiden blev kraftigt ifrågasatt. Även om du inte livnär dig på att prognostisera utgången i folkomröstningar så gör du säkerligen en och annan uppskattning. Kanske har du ett jobb som kräver att du måste förutspå framtiden eller uppskatta hur lång tid ett projekt ska ta. Eller så är du en av de hundratusentals svenskar som på dagligbasis funderar på hur det ska gå med bostadsmarknaden, kan det verkligen bli mycket dyrare nu?

Oavsett syfte så finns det faktiskt verktyg som hjälper dig att bli mer träffsäker i dina prognoser. Statsvetaren Philip Tetlock har under decennier studerat vad som kännetecknar människor som är bättre på att spå i framtiden än gemene man. Nedan får du bekanta dig med sex vinnande strategier. Och nej, ingen av dessa inkluderar att slicka på fingret och sätta upp det i luften, eller att lyssna på sin magkänsla för den delen.

1. Sök efter information som bevisar att du har fel
Oavsett vem du är eller vilken utbildning du har så begår du då och då något som kallas för ett systematiskt tankefel. Det här innebär att du helt enkelt tänker fel, men tror att du tänker rätt. En av de mest utmärkande tankefelen kallas för confirmation bias. Det här innebär att vi har en förkärlek för att lägga märke till, både medvetet och omedvetet, sådant som stödjer vår tes. Var du en av de som var bergsäker på att Hillary Clinton skulle bli USA:s 45:e president? Då såg du säkerligen dagligen information som förstärkte din övertygelse. Sen gick det ju som det gick.

Confirmation bias påverkar också hur vi tolkar information. Är du övertygad om att bostadsbubblan är nära har du också lättare att ifrågasätta källor som talar emot en stundande bubbla. Även vårt minne färgas av tankefelet, vi minns helt enkelt saker på ett sätt som stödjer vår verklighetsbild.

Som tur är finns det ett enkelt sätt att gå emot tankefelet: du måste aktivt söka efter information som visar att din tes är fel. Det här kan kräva att du går utanför din egen filterbubbla, men det är verkligen värt det.

2. Lär dig att göra mer korrekta uppskattningar
Den nobelprisbelönte fysikern Enrico Fermi var inte bara en fena på just fysik, han var också otroligt bra på att utföra de mest imponerande uppskattningar. Utan vare sig miniräknare, Google eller uppslagsverk lyckades han bland annat komma skrämmande nära det korrekta antalet pianostämmare i Chicago. Hans svar? 225. Rätt svar? 290.

Fermi lyckades med detta genom att spalta ner, och uppskatta, alla variabler han behövde för sin slutgiltiga uppskattning. Han visste ungefär hur många som bodde i Chicago, uppskattade hur många hushåll som kan tänkas ha ett piano och hur ofta samt hur lång tid det tar att stämma ett sådant. Matematiken för att lösa ett så kallat Fermi-problem är oftast på grundskolenivå, allt du behöver är tid och en gnutta fantasi. Istället för att plocka upp telefonen och googla rätt på en siffra (som inte alltid finns) så är det både roligare och ibland nödvändigt att göra som Fermi.

3. Psykologin som ligger bakom svaret “det känns rätt”
Vad är det egentligen vi syftar på när vi säger att “vår magkänsla säger oss att…”? Det här ville MIT-professorerna Joshua Tenenbaum och Thomas Griffiths hitta svaret på. Genom en rad studier upptäckte de att människor snabbt skapar sig en mental graf som visar hur vanligt eller ovanligt något är. Ber du exempelvis en projektledare att uppskatta hur lång tid ett projekt kan ta ser hen alla tidigare projekt framför sig och kan på så sätt uppskatta ungefär hur lång tid kommande projekt kan ta. Metoden, som kallas för Bayesiansk psykologi, går alltså ut på att distribuera data man har för att på så vis göra en mer korrekt uppskattning. Tror du att Donald Trump kommer att bli misstroendeförklarad av kongressen? Med tanke på att detta bara har hänt två gånger är det nog högst osannolikt, och det är därför det också känns som att det inte kommer att hända.

4. Låt alltid dig själv komma i andra hand
I sin bok Superforcasting föreslår Philip Tetlock att du alltid ska börja med att titta på fakta när du ska göra en prognos. Nog kan det te sig självklart men faktum är att de flesta börjar med att lyssna på sig själv innan de tar en titt på statistiken. Skillnaden kan verka trivial, men kom ihåg vad vi sagt om att vi människor främst ser information som stödjer vår egen tes. Ska du köpa ett renoveringsobjekt i hopp om att kunna rusta upp det och få tillbaka din tid och dina pengar (och en liten vinst) bör du först höra dig för hur vanligt detta är. Risken är annars att du styrs av din övertro på dig själv. “Nog för att ingen lyckas få igen pengarna men de har ju inte min goda smak eller mina hantverkarfärdigheter”.

Alltså: titta först på vad data och fakta säger, korrigera därefter datan utifrån din subjektiva bedömning.

5. Besök olika framtider – samtidigt
I sina studier på personer som är extra bra på att sia om framtiden, så kallade superforecasters, har Tetlock noterat att den här gruppen är extra bra på att tänka på många saker samtidigt. Mer specifikt så kan de tänka på många potentiella framtida scenarios samtidigt. Gruppen är också riktigt bra på att sätta hårda siffror på den här typen av uppskattning. Istället för att luta på utlåtanden som “jag är ganska säker”, “jag är helt övertygad om det” eller “jag är bombsäker” så använder “supersiarna” en metod som sammanställer flera uppskattningar samtidigt. Låt oss säga att du sitter på en middag och diskuterar hur det kommer att gå för Kristdemokraterna i nästa val. Några i sällskapet argumenterar högljutt för att partiet åker ur Riksdagen i nästa val. Några är mer tudelade och en av gästerna är tvärsäker på att de kommer att vara kvar. Skulle ni ha varit den gruppen människor som Tetlock studerat skulle ni snarare satt ett procenttal vid er uppskattning. Då hade de snarare låtit så här: Två i sällskapet tror att det är en 99 procentig respektive 80 procentig chans att KD åker ut. Nästa person säger att chansen är 40 procent och den sista 5 procent. Vad man som superforecaster gör härnäst är att räkna ut snittet av gruppens bedömningar. Alltså: (99+80+40+5)/4=56. Gruppen tror alltså att KD med 56 procents sannolikhet åker ut ur Riksdagen 2018. Helt klart en siffra som knappast borde få en att betta ett större belopp på någon av utgångarna.

Texten publicerades ursprungligen i tidningen Modern Psykologi och bygger på en microkurs om prognoser.