Motiverade medarbetare har färre sjukdagar, genererar mer ekonomiskt värde till sin organisation och levererar med högre kvalitet. Engagemang går dock inte att beordra fram. Den välmenade positiva feedbacken kan få motsatt effekt om medarbetaren känner sig dresserad som en hund. De flesta människor vill känna sig självständiga. Låt därför bli att försöka motivera de du leder och undersök istället ett alternativ; Att låta dem motivera sig själva.

Skapa förutsättningar för motivation istället för att lägga all börda på dig själv. Det är lätt att tro att feedback måste komma från andra personer eller från chefen, men mest feedback får en person från sina arbetsuppgifter. Låt säga att två personer ska skriva en text som ska ut i personaltidningen. Den ena tänker “det är så stimulerande att läsa något jag själv skrivit” och den andra tänker “jag vill imponera på min chef med mina idéer”. Vem av dem låter mest motiverad? Jag misstänker att du röstar på den förstnämnda.

Att skapa förutsättningar för motivation är dock något helt annat än att vara passiv och låta dina medarbetare sköta sig själva. Genom att aktivt ta del av deras arbete och lyssna på vad de har att säga kan du stötta dem i sitt motivationsbygge. Testa följande tre frågor på en medarbetare om du vill komma igång:

• Finns det något som hindrar dig från att utföra ditt arbete på bästa sätt?
• Berätta om ett tillfälle då du kände dig riktigt motiverad på jobbet.
• Hur kan jag hjälpa dig att uppleva detta oftare?

Om de du leder ofta är loja och omotiverade, ta reda på när de inte är det. Deras svar kommer ge dig en fingervisning om hur de kan hitta sin egen motivation och hur du kan hjälpa dem med det.

Denna text kommer från en frågespalt i tidningen Personal & Ledarskap. Du kan läsa alla spalter här. Vill du ställa en fråga? Mejla den till mig på oskar (@) psykologifabriken.se, skriv i kommentarerna eller säg hej på Twitter.

Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Appetite där man undersökt hur effektivt det är att visa kalorimängd. I studien testade man fyra olika typer av skyltar för att se hur skyltarna påverkade hur människor beställde mat. Totalt registerades 802 beställningar. De olika skyltarna var:

1. En vanlig bild på maträtten
2. Bild på maträtten + uppgift om hur många kalorier den innehöll
3. Bild på maträtten + uppgift om hur många kalorier den innehöll + hur långt man måste gå för att förbränna rätten
4. Bild på maträtten + uppgift om hur många kalorier den innehöll + hur länge man måste gå för att förbränna rätten

De som såg alternativ ett beställde i genomsnitt mat som innehöll 1020 kalorier, de som såg alternativ två beställde mat med i snitt 927 kalorier i sig. Skyltarna som visade hur många minuter man måste träna för att förbränna maträtten ledde till beställningar som innehöll i snitt 916. “Nyttigast” agerade de som fick se skyltar som uppgav hur många miles de skulle behöva gå för att förbränna rätten, deras beställningar innehöll i snitt 826 kalorier. Samtliga skillnader var statistiskt signifikanta.

Så vad lär vi oss av detta? Jo, 1) våra antaganden om hur människor agerar stämmer inte alltid och 2) det är mer effektivt att använda referenser som människor kan förstå. Kalorier är egentligen en rätt värdelös uppgift eftersom få av oss fattar vad det betyder.

Försök att alltid använda referenser som människor kan ha någon personlig koppling till. Banker och pensionsfonder bör exempelvis snacka om livsstil och restaurangbesök istället för om abstrakta summor om de vill få sina kunder att förstå vad de kan få ut av sitt sparande. Att hitta rätt referenser är inte det lättaste. Trots att få av oss fattar vad 500 kalorier innebär så envisas lagstiftare och mattillverkare om att använda det som ett mått på om något är nyttigt eller ej.

Bild: flickr.com/stareja

Skriv ner ett knep du redan använder för att fokusera
“Hörlurar och (gärna instrumental) musik hjälper mig att koncentrera mig då kolleger är pratsamma runt mig då jag behöver kunna koncentrera mig på något eget och inte delta i diskussionen.”
~ Deltagare, Sluta skjuta upp

Skriv ner ett knep du redan använder för att fokusera
“Det här med musik är verkligen avgörande för att jag ska kunna fokusera. I synnerhet då jag sitter i ett aktivt öppet landskap. Musik gör att jag är svårare att få spontankontakt med. Utmaningen är att inte fokusera på vad jag ska lyssna på. Jag är rätt musikintresserad men det ska handla om passivt bakgrundslyssnande och inte aktivt lyssnande. Lösningen är som redan sagts instrumental musik alt. sönderlyssnade men uppskattade album/listor. För mig gäller Avalon-skivan med Roxy Music”
~ Jens Engrund, Assessio

Läser du mejl på fritiden för att bli mer effektiv?
“Sitter på tåget och lyssnar, känns bra. Mitt arbete består av många möten som gör att det inte alltid är så lätt att styra sin tid. Knep som jag har är att lägga in aktiviteter som ex läsa manus, skriva rapport el. dyl. i almanackan. Då blir jag inte lika benägen att hitta en ledig tid för nästa möte just där. Har i princip slutat att jobba hemma på helgerna. Vi har olika typer av ledningsmöten på måndagar men aldrig före 11.00 för att inte vara tvungna att “läsa på”, på söndag kväll. Det gjorde skillnad. Så är det e-posten. Ska bli min nästa grej att ta itu med.”
~ Eva Sahlberg Blom

I Beslutsbyrån får gänget från KPA Pension lära sig mer om begreppet förlustaversion, ett knep som används i många erbjudanden som vi möts av.

Får det lov att vara en gratis tatuering?
“Jag köpte två par billiga (och dåliga) skor till barnen på skopunkten för att få ett par gratis. Ett par jag aldrig skulle ha valt om jag betalat för fem. Jag tom visste att jag EGENTLIGEN inte ville ha dem redan i affären.”
~ Lena Stigsdotter, KPA Pension

Konsten att sälja fonder med förlust
“Lustigt hur man ( eller jag) inte har något problem med att acceptera en förlust när jag t ex säljer en cykel eller bil men skulle ha väldigt svårt att acceptera en förlust i en bostads affär. Undrar varför produkten spelar roll? Eller är det kanske snarare marknaden som spelar roll och att vi lärt oss acceptera vissa prissättningar och sätter våra förväntningar efter det. Till viss del är det ju även en emotionell förlust som spelar in och då måste ju 2:1 vara betydligt högre. T ex fick jag aktier av min pappa och mamma i tonåren. De har inte gått plus så många år men ändå efter 15 år säljer jag dem inte, det var ju en present. Inte säljer man väl sina presenter? Helt ologiskt, jag vet.”
~ Anette Pasternack, KPA Pension

Idéfabriken är inne på sista veckan. Under programmets tre veckor så har deltagarna bland annat fått träna sig i att hitta nya associationer och att känna igen kreativa beteenden. Är du intresserad av att gå Idéfabriken med dina kollegor klickar du här.

Vilket konstverk inspirerar dig?
“Det mesta man ser på Dribble är inspirerande.”
~ Jonas Anhede

Fråga en kreativ person om en lunch för att bolla ideer
“Alltid kul med påfyllning, både sånt som är kreativt och leder till nytt, men även sånt som bara är. Att stanna upp i stunden med någon annan ger ofta en så skön känsla.
~ Anna Eklund, UMO

Bild: flickr.com/lucazappa

Sedan några månader tillbaka har vi börjat med en lite lustig rutin som vi båda gillar väldigt mycket. Vi bjuder varandra på varannan lunch. Från början var det en kul idé som jag fått då jag hörde talas om “Anonyma Klubben“. Det är en klubb för alla anonyma (därav namnet?) människor som vill sprida glädje runt om sig genom att bjuda en främling på någonting.

Det finns två intressanta aspekter av detta.

1. Att få bjuda. Det känns härligt att bjuda Nicklas på den där lunchen varannan vecka. Mycket roligare än om jag betalat enbart min egen lunch. Vad som är extra roligt, är att det finns forskning som stödjer oss. En av de som forskat mycket på detta är Michael Norton som menar att pengar faktiskt kan göra oss lyckliga, förutsatt att vi spenderar dem på rätt sätt. Det finns mängder av forskning inom positiv psykologi som menar att vi blir lyckligare av att spendera pengar på andra, än att köpa saker till oss själva. Du som har kollat in Lyckolabbet vet att du tränas i lyckostrategier. Där får du en tankeställare om vad du spenderar dina pengar på.

2. Att få bli bjuden. Att varannan vecka få en gratis lunch, klingar ljuvligt i öronen på en student. Här finns också gedigen forskning som backar upp mig och Nicklas. Att människor i allmänhet är känsliga, och kan bete sig ganska irrationellt, så fort någonting är gratis har visat av bland andra Dan Ariely. Det är även något som deltagarna i träningsprogrammet Beslutsbyrån utmanas i att fundera kring. Genom att förstå kraften i ordet “gratis” kan man förstå sitt eget och andras beslutsfattande bättre.

Det är sådant som jag och Nicklas kan sitta och snacka över på våra luncher. Och oavsett om det är jag eller han som bjuder, är det skönt att veta att vi har forskningen i ryggen!

Att bli beroende av notifications
“Väldigt intressant, jag har aldrig tänkt på hur oregelbundenheten i belöning kan göra ett beteende så mycket mer oemotståndligt. Gillade också jämförelsen med hantering av alkohol, tyckte det var talande.”
~ Cecilia Berlin, Chalmers

Skriv ner ett knep du redan använder för att fokusera
“När jag håller på med ett arbete, ex skriver en text eller läser ett manus, brukar jag bestämma hur länge jag ska hålla på innan jag får en “belöning” ex fikapaus. Ibland bestämmer jag ett avsnitt som ska vara klart innan “belöningen” kommer”
~ Eva Sahlberg Blom

Gänget från KPA Pension har i veckan fått fördjupa sig i den så kallade “gratisfällan”. Veckan har bjudit på flera roliga exempel på just sådana fällor som många av oss säkerligen fastnat i.

Berätta om en gratisfälla du fastnat i!
“Netflix senast”
~ Johan Sjöström, KPA Pension

Berätta om en gratisfälla du fastnat i!
“Förra sommaren fick vi en gratis pocketbok att beställa på Adlibris. Jag hade tidigare inte beställt böcker därifrån. Sedan dess har jag beställt böcker vid ett flertal tillfällen”
~ Therese Dahlén, KPA Pension

Hitta en reklam som anspelar på system 1
“Såg en kampanj på högrev och genast tänker jag på att göra “Världens bästa chili”. Dock är detta ett långkok som tar 6 timmar att göra, så det är kanske mer system 2 som borde aktiveras:=)”
~ Sven Andersson, KPA Pension

Ett effektivt sätt att ladda sina kreativitetsbatterier är att byta miljö då och då. I veckan så har deltagarna i Idéfabriken fått just detta uppdrag. Av reflektionerna att döma så verkar de nöjda!

Skärgårdsbåt eller museum? Byt arbetsmiljö!
“Ha! På fredag åker vi och jobbar i chefens sommarställe i skärgården”
~ Helena Öhman, Copygram

Skärgårdsbåt eller museum? Byt arbetsmiljö!
“Jobbade från examens uteplats några timmar. Varmt och skönt men ingen direkt sol som bländade. Lyxigt att sitta ute och jobba”
~ Anna Eklund, UMO

Skärgårdsbåt eller museum? Byt arbetsmiljö!
“Vi hade möte på ett café på Mosebacke torg istället för konferensrum. De har wi-fi där, så dit kommer jag att gå igen! Gott kaffe också”
~ Moa Lindholm, UMO

Bild: flickr.com/question_everything

Både Stockholm och New York brukar ofta finnas med när världens mest kreativa städer ska listas, och otaliga är de svenskar som antingen hittat ett hem för sin kreativa verksamhet i New York – eller bara inspiration som de tagit med sig hem till Sverige.

Men behöver man verkligen resa över Atlanten för att hämta eller ge inspiration? Skulle ett gäng Stockholmare, och ett gäng svenskar i New York kunna lära sig om kreativitet tillsammans, och genom en mobilapp hjälpa och inspirera varandra till att verkligen bli mer kreativa? Det tänkte vi testa!

Vi kommer därför köra en ny variant på Idéfabriken, vårt träningsprogram i kreativitet, och låta ett gäng deltagare från respektive stad jobba tillsammans!

En plats i våra träningsprogram kostar vanligtvis 950 SEK + moms, men att delta i experimentet kostar ingenting. Låter det intressant?
Mejla john@psykologifabriken och skriv “Stockholm-New York” i ämnesraden.

Jag och några av mina kollegor kommer dessutom vara på plats i New York och passa på att möta upp några av deltagarna!

Foto: Francisco Diez

Samtidigt ligger det någonting i Dobellis tankar om hur nyheterna påverkar oss. Man kan hantera det på olika sätt. Vissa skärmar av totalt och tar inte del av några nyheter. En bekant till mig, Aaron, har sitt eget sätt att hantera detta. Han vill ta del av nyheter, men få ett annorlunda perspektiv på dem. Lösningen blir att komplettera dagens nyhetsrubriker med ett positivt ord som “tacksamhet” eller “medkänsla”. På så sätt justerar han sökningen och en annan nyhet med mer positivt innehåll påminner honom om att världen faktiskt inte är så mörk som man först kan uppfatta den.

När detta skrivs, den 6 maj, testar jag själv att ta första bästa nyhetsrubrik och lägga till ordet “tacksamhet”.

Den första nyheten i mitt flöde hade rubriken “krav på domarbyte när rättegång inleds”. Med tillägget tacksamhet får jag i stället se hur “SVTs utsände Samir Abu Eid från Tripoli: Alla har ett stort leende på läpparna”. Det förändrar åtminstone mitt sätt att se på vad som händer i världen…

Vill du lära dig hur du kan experimentera dig fram i vardagen? Kontakta Psykologifabriken.

Det jag tar med mig från seminariet är att det ofta är en stor skillnad mellan hur människor tror att de skulle göra i en viss situation och hur de sedan egentligen beter sig i situationen. Det kan te sig ironiskt att jag tar med mig just detta eftersom antagandet är en central del inom beteendeekonomi. För en forskare inom beteendeekonomi är det viktigt att alla teorier grundar sig i hur människor faktiskt beter sig. Enkäter är därför en ganska värdelös källa att basera sina slutsatser på. Fundera exempelvis på följande resultat som jag läste i DN för ett tag sedan:

Är svaret ett tecken på att flygbolag bör börja sälja “extra rymliga platser”? Det verkar ju som att det finns en tämligen stor marknad för en sådan produkt, eller? Svaret är förstås nej. Jag vill till och med gå så långt som att säga att resultatet är helt oanvändbart och att det enda det säger är att svenskarna inte känner sig själva så värst bra. Om Ticket nu vill veta mer om svenskarnas betalningsvilja borde de satt upp ett experiment på säg Travelpartner där hälften av alla besökare blev erbjudna om att få en rymligare plats för x kronor. Min hypotes är att andelen som skulle vara villiga att betala för mer utrymmer nu skulle vara skrämmande nära noll procent.

Ett liknande fel som många företagare gör (inklusive vi på Psykologifabriken) är att tolka positiva potentiella kunder som att ens produkt eller tjänst kommer sälja. Jag har suttit i ett otal säljmöten, frukostseminarium och säljsamtal där jag tolkat svar som “det här vill vi verkligen köpa” och “det här passar oss perfekt” som att kunden faktiskt kommer att köpa produkten.

Som sagt: det är ofta en stor skillnad mellan hur vi tror att vi kommer agera och hur vi egentligen agerar. Problemet kan tyckas trivialt men det får oss att designa dåliga enkäter, dra felaktiga slutsatser och tro att vi är rätt ute när vi egentligen bara fått ett artigt svar från en potentiell kund som vill bli av med oss.

Vill du lära dig mer om psykologin kring beslutsfattande? Anlita Beslutsbyrån!

Bild: flickr.com/piratejonny

En av våra återkommande kunder är KPA pension. Vi har bland annat föreläst för dem ett par gånger och nu är de igång med sitt andra interna program där ämnet beteendeekonomi står i fokus. I programmets första del får deltagarna lära sig mer om människans två beslutsfattarsystem, en teori som psykologen Daniel Kahneman skriver om i sin bok Tänka snabbt och långsamt.

Beteendeekonomi — psykologin om hur människor fattar beslut
Handlar dyra exklusiva chokladkakor när jag går och handlar utan att blinka men kollar noga styckepriset på t ex ägg.
~ Anette Pasternack, KPA

Beteendeekonomi — psykologin om hur människor fattar beslut
“Svårt, tänker oftast genom saker både en och tre ggr. Men gillar inte att prova kläder i timmar, så det händer att jag köper saker utan att prova. Succe’n är inte alltid given. Sedan gör man ju faktiskt irrationella val i Folksams matsal också, färgglad kyckling behöver inte per automatik betyda god kyckling ;-p”
~ Peter Fisk, KPA

I måndags startade Idéfabriken igen. Denna gång är det 14 deltagare från olika företag i Sverige som under tre veckor ska träna på att bli mer kreativa. Den första veckan fokuserar på självcensur och hur man övervinner denna stora kreativitetsdödare.

Alternativet till frustrerande brainstorming
“Jag ska testa detta. ett annat sätt att generera idéer är att skapa metaforer för det man vill åstadkomma. en metafor kan hjälpa en att tänka utanför boxen och öppna upp för oväntade idéer . jag tycker ofta att det också kan bli bra associationskedjor kring en metafor som sen kan användas för att lösa det reella problemet.
~ Lotta Nordh, UMO

Självcensur är förödande!
Håller med. Det viktigaste med kreativitet, tycker jag, är att våga vara kreativ och våga presentera sina ideer…”
~ Rolf Kenmo

Notera ett kreativt beteende
“Min kollega Love är kreativ, modig och öppen som har inneboenden i sitt hem. Smart ekonomiskt men inte något alla kommer på. Dessutom tror jag att det gynnar ens öppenhet och flexibilitet”
~ Moa Lindholm, UMO

Notera när du upplever flow
“Flow infinner sig ofta när jag struntar i att försöka multitaska och koncentrerar mig på en sak i taget. Mailen måste vara stängd, annars är det kört. :)”
~ Jonas Anhede, Wilcox

Lyckolabbet, vårt program i positiv psykologi, är inne på sin andra vecka. Deltagarna får bland annat lära sig uttrycka tacksamhet och att ge feedback till sina kollegor. Så här kan det se ut:

Vad är du stolt över?
“Jag är stolt av att jag tar till mig och verkställer det jag lär mig här. Har resulterat i att jag tar mig mer tid och reflekterar mer över de situationer som uppstår på kontoret”
~ Mats Guting, Select Wellnesss

Ge feedback till en kollega
“Gav feedback i veckan till M som hjälpte mig med marknadsmaterial till en kund när det brann lite i knutarna trots att hon har en lång lista att avklara själv. Uppskattar hennes flexibilitet”
~ Mats Guting, Select Wellnesss

Jag tycker om att läsa. Bland det bästa jag vet är att få dyka in i en bra (eller dålig) bok och få nya perspektiv, nya tankar, att diskutera med andra och lära mig något nytt. Ett bra exempel på detta skedde då jag för en tid sedan läste Antifragile: Things That Gain From Disorder av Nassim Nicholas Taleb. Temat för boken är ett koncept som Taleb introducerar, Antifragility, raka motsatsen till sådant som är ömtåligt. Nämligen sådant som gynnas av att utsättas för stress och påfrestning då och då, eftersom det har en stärkande effekt på lång sikt. I ett av kapitlen diskuterar Taleb begreppet Antifragile beträffande människors sätt att bedöma risker och sannolikhet. Han beskriver hur en flygresa är raka motsatsen till antifragile, den är ömtålig och känslig för oplanerade händelser.

Låt säga att du ska resa mellan Köpenhamn och New York. Resan är planerad att ta 8 timmar och 25 minuter. Om allt går som det ska vill säga. Oplanerade händelser kan påverka restiden antingen positivt eller negativt. Resan kan ta kortare eller längre tid än beräknat. Det finns mängder med omständigheter som påverkar restiden negativt. Det kan vara allt från terroristattacker till trubbel med flygplanet. Dessa händelser kan försena flygningen lite, eller väldigt mycket. En terrorattack kan göra att flygningen ställs in helt. Vad som är intressant för oss som gillar människors beslutsfattande, är att det finns så mycket färre saker som påverkar restiden positivt. Det skulle möjligtvis vara att piloten taggat till ordentligt och bestämt sig för att slå hastighetsrekord. Det skulle göra att flygningen gick lite snabbare än planerat, kanske 10-20 minuter på sin höjd. Men, mer än så kan resan inte påverkas i positiv riktning.

Här kan vi verkligen dra paralleller till planering av andra typer av projekt. Vissa projekt, som flygresor, eller husbyggen eller skapandet av nya produkter och tjänster, är så snävt planerade det bara går. De är som flygresan som enbart kan påverkas i negativ riktning. Det är lätt att vara optimistisk i sin planering, som vi sett tidigare är det ett vanligt mänskligt drag. Taleb menar rent av att vi borde planera så lite som möjligt och inta en flanörs perspektiv på livet – att gå i den riktning som känns bäst. De som ändå vill planera något i sin vardag gör bäst i att förstå sin egen och andras benägenhet att planera alltför optimistiskt.