Fatal smitta nära i tanken – långt bort i verkligheten

Färre än 30 personer i Sverige har dött till följd av den nya influensan. 1000-2000 personer dör varje år i vanlig säsongsinfluensa. Varför känns den nya influensan då så farlig? En av förklaringarna heter kognitiv tillgänglighet – bilden av dödsfall i sjukdomen ligger nära i tanken.

Ständigt i vår vardag fattar vi beslut utan att ha tillräckligt med information att gå på. Oftast anser vi oss följa vår magkänsla, vår intuition, eller kanske vad hjärtat säger oss. Helt säkra på att vi har agerat rätt kan vi aldrig vara, men förmågan att kunna göra snabba bedömningar i brist på fullständiga fakta eller i pressade situationer gör att vi kan besvara frågor som ”är det värt det?” eller ”ska jag slå till?” och undvika att bli handlingsförlamade. Oftast räcker detta för att vi ska uppleva att vi når fram till ett rationellt beslut, men i verkligheten har det dock snarare visat sig handla om gissningar som utgår från ett par förenklande principer i vårt mänskliga tänkande.

Idén om att vardagliga övervägande sällan styrs av varken vägrundande beräkningar eller irrationalitet revolutionerade den akademiska världen när forskarna Amos Tversky och Daniel Kahneman äntrade scenen i slutet på 1960-talet. Genom sina många experiment visade de på att människan inte bara var dålig på att komma fram till sina lösningar, det fanns även vissa gemensamma aspekter som tycktes styra över hur vi fattar våra beslut.

En sådan princip, eller heuristik som det också kallas, är kognitiv tillgänglighet – hur pass åtkomligt ett utfall är för en individ rent tankemässigt. Grundregeln är att när resultatet av något, en hypotes eller önskan, är närmare till hands i tanken skattar man sannolikheten för att den kommer att inträffa högre. Exempelvis visade Larry Gregory, Robert Cialdini och Kathleen Carpenter att om deltagarna i ett experiment fick föreställa sig att vinna en tävling så ökade deras tro på att detta faktiskt skulle hända i verkligheten. På samma sätt påverkade denna princip även deltagarnas vilja att bete sig på ett visst sätt: om en grupp fick fantisera kring att njuta av kabelteve blev de också mer benägna att teckna ett abonnemang med leverantören än den grupp som enbart fick reklam.

Med andra ord påverkas vår bedömning av resultatet för en viss handling genom vår förmåga att inbilla oss det i tanken.

Detta är naturligtvis en av mekanismerna i idrottspsykologernas favoritknep: mentala målbilder. Genom att föreställa sig vinsten ökar idrottaren sin tilltro till att det kommer att hända. Vilket i sin tur ökar den faktiska sannolikheten att det inträffar.

På samma sätt har det inom terapeuisk behandling visat sig att denna princip kan minska återfallsrisken hos personer med alkoholberoende, eller att reducera sannolikheten för att en patient kommer avsluta sin terapi i förtid. Genom att tydligt formulera mål och värderad riktning, vad klienten anser vara viktigt i livet, gör man det lätt för klienten att föreställa sig vad man strävar mot.

Kan då kognitiv tillgänglighet även påverka vår uppfattning om sannolikheten att drabbas av en sjukdom eller olycka? Steven Sherman, Robert Cialdini, Donna Schwartzman och Kim Reynolds gjorde en studie för att ta reda på svaret. I studien fick deltagarna, studenter på Arizona State University, information om att en sjukdom höll på att sprida sig bland studenterna på campusområdet. I en av grupperna gavs detaljerad fakta om de vanligaste symptomen och hur man påverkades, något som gjorde det lätt att föreställa sig hur det skulle kunna vara att faktiskt ha sjukdomen. I den andra gruppen fick deltagarna enbart en vag uppfattning om vad det handlade om. Resultatet visade att de individer som hade det lättare att föreställa sig sjukdomen skattade sannolikheten att de skulle drabbas som högre.

Med andra ord tycks det vara så att ju mer åtkomlig bilden var av att själv ligga hemma med de symptom som kännetecknade sjukdomen, desto troligare uppfattades det som att det faktiskt skulle hända. Detta trots att det enda som skiljde de två grupperna åt var hur pass väl förankrad bilden av symtomen var i deras tankar – inte information om hur smittsam den var.

Hur påverkar det här oss i vår vardag? Ett tydligt exempel är fallet med den nya influensan (även känd som svininfluensan) som fått ett extremt stort medieutrymme. Vi har läst skildringar av hur unga människor hamnat i respirator – bilder som etsar sig fast – och därmed är kognitivt tillgängliga.

Hittills har färre än 30 personer i Sverige avlidit i den nya influensan, i jämförelse med den vanliga säsongsinfluensan som brukar rendera i 1000-2000 dödsfall årligen. Ändå bedömmer nog de flesta av oss att sannolikheten att drabbas av den nya influensan är större, vilket skulle kunna vara en konsekvens av att den tanken är mer tillgänglig.

Avslutningsvis ett tankeexperiment: Tänk dig att du är förälder till en åttaårig dotter. Dottern har två kompisar – en vars föräldrar har vapen i huset och en annan som bor i ett hus med swimmingpool. Vilken känner du är instinktivt vore den tryggaste miljön för barnet?

Om du valde huset med swimmingpoolen är du inte ensam.

Text: Alexander Rozental
Alexander är psykologkandidat på termin 8 vid Linköpings Universitet, och bloggar på Psykologstudent.se.

Akademiska källor:
Gregory, W. L., Cialdini, R. B., & Carpenter, K. M. (1982). Self-relevant scenarios as mediators of likelihood estimates and compliance: does imagining make it so? Journal of personality and social psychology, 43(1), 89-99.
Kahneman, D., Slovic, P., & Tversky, A. (1982). Judgement under uncertainty: heuristics and biases. Cambridge: Cambridge university press.
Sherman, S. J., Cialdini, R. B., Schwartzman, D. F., & Reynolds, K. D. (2002). Imagining can heighten or lower the perceived likelihood of contracting a disease: the mediating effect of ease of imagery. In Gilovich, T., Griffin, D., & Kahneman, D. (Ed), Heuristics and biases – the psychology of intuitive judgement. Cambridge: Cambridge university press.

12 svar till “Fatal smitta nära i tanken – långt bort i verkligheten”

  1. John skriver:

    Känner verkligen igen mig i föreställningen om svininfluensan! Hade ingen aning om att siffrorna såg ut så heh.

  2. Alexander B. R. skriver:

    Siffrorna är dessutom intressanta ur den synvinkel att man tidigare rapporterat om hur farlig smittan är för i synnerhet unga människor – en majoritet av de som avlidit är dock i medel/övre medelålder, så det var ju väldigt missvisande.

  3. John skriver:

    Ja exakt, bara för att det fanns en handfull unga fall (6 hittills under 30) så fäste man massa uppmärksamhet på det – och kände “Oj det KAN hända mig!”.

  4. Oskar skriver:

    Nu har jag ännu svårare att motivera mig till att ta den där sprutan!

  5. John skriver:

    Vaccinationen är dock nog fortfarande en bra idé eftersom den är mer smittsam!

    “En annan viktig skillnad mot vanlig säsongsinfluensa är att många fler riskerar att smittas.”
    http://www.krisinformation.se/web/Pages/Faq/ShowFaqWithLeftMenu____31562.aspx?FaqId=2114

  6. devadatta skriver:

    Se till att kolla upp alla fakta innan ni uttalar er.

    http://www.recombinomics.com/News/01121002/Ukraine_940.html

  7. John skriver:

    Devadatta> Vilka fakta är det du menar inte stämmer? Jag tycker att Alexander hänvisade föredömligt till källorna för de siffror han tar upp.

    Jag skulle inte påstå att den nya influensan är ofarlig på något vis – men jag tycker fortfarande att det är intressant hur min uppfattning om dödsfall i vanlig säsongsinfluensa vs svininfluensa var långt ifrån verkligheten.

  8. Anders Eldh skriver:

    Kan inte det låga dödstalet vara ett tecken på att massvaccinationen har lyckats? Sedan är det svårt att jämföra olika sjukdomar. Den vanliga influensan dödar väl mest gamla och sjuka människor medan svininfluensan är farligast för unga?

  9. John skriver:

    Anders> Visst finns det många sidor av den här frågan – och kognitiv tillgänglighet är en. Men överlag verkar det ju råda rätt delade meningar om faran. Från SvD idag:

    “Världshälsoorganisationen (WHO) anklagas för att ha överdrivit pandemihotet efter påtryckningar från läkemedelsindustrin – vilket lett till miljoner inköpta vaccindoser som ingen längre vill ha. Igår förhördes WHO av Europarådet om svininfluensan i en historisk hearing.”

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/who-pressas-om-influensa_4157933.svd

  10. Anders Eldh skriver:

    Better safe than sorry! ;-)

  11. Sofia Arvegård skriver:

    Åh, jag har inte besökt er sida på ett tag och med en gång fastnade jag för allt intressant som finns att hitta här. Keep up the good work :)

  12. John Airaksinen skriver:

    Kul att du hittade hit igen Sofia! Och tack, det ska vi!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.