Den vetenskapliga lyckokakan

Under lång tid betraktades människors lycka som något konstant, att vår kapacitet att känna lycka var tämligen förutbestämd av våra gener. Och det finns mycket forskning som talar för att det delvis stämmer. Förlusten av en närstående, lotterivinster, giftermål, nytt jobb, nytt hus, högre lön, lägre lön eller andra förändringar i våra livsomständigheter har nämligen ganska begränsad påverkan på vår självupplevda lycka. Stora händelser kan öka eller minska vårt välmående i upp till två år, men sedan återgår vår lyckonivå i stort till samma som innan.

På 2000-talet har psykologiforskaren Sonja Lyubomirsky förändrat den traditionella bilden av genetiskt satt lycka. Hon har kunnat visa att vi själva kan påverka vårt välmående genom aktiva handlingar. För medan generna bestämmer vilket spelrum vi har – lite som att vi har olika anlag för övervikt – så har vi själva en hel del möjligheter att påverka inom de ramar vi fått. En del personer är glada och lyckliga vad som än händer, medan andra blir nedstämda och olyckliga av snart sagt allt som händer. En del personer kan äta i stort sett vad som helst och ändå hålla vikten, medan andra omedelbart lägger på sig några kilon om man unnar sig en påse chips. Men de personer som mår bra och känner sig tillfreds med livet har inte bara haft tur i det genetiska lotteriet, de anstränger sig och gör aktiva handlingar varje dag som hjälper dem att njuta mer av de bra sakerna som händer i livet, likaväl som att acceptera sina nya förutsättningar när något svårt händer. Människor som betraktar sig som lyckliga och människor som betraktar sig som olyckliga genomgår ungefär samma typer av händelser i livet. Vi råkar alla ut för olyckor, förluster, motgångar och sorg, likaväl som medgångar, lyckliga tilldragelser, glädje och vänskap. Det som skiljer människor åt är hur de hanterar dessa händelser.
Sonja Lyubomirskys forskning visar att 50 procent av vår lyckonivå beror på våra gener, medan enbart tio procent beror på våra livsomständigheter som var vi bor, hur mycket pengar vi tjänar, vår levnadsstandard eller om vi är gifta eller inte. Resten, hela 40 procent, avgörs av våra beteenden. Det kan vara att små saker som att skriva ner några saker som man är tacksam för i livet, eller att tacka en kollega för något hen gjort för en, till att utveckla sina relationer eller stora funderingar på vad som är viktigt i livet och hur man tar steg för att närma sig det.

Det finns gott om forskning som visar på samband mellan ökat välmående, ökad trivsel och ökad produktivitet. Så att ägna några minuter per dag åt att höja ditt eget välbefinnande kan också göra att du presterar bättre på jobbet.

I Lyckolabbets träningsprogram kan du via din smarta telefon träna på att göra mer av de beteenden som gör att de flesta av oss mår bra i vardagen.

Text: Jenny Rickardson

Psykologifabriken hjälper individer och organisationer att utveckla nya, goda vanor i vardagen.
Den här texten är en del av vårt träningsprogram Lyckolabbet. Läs mer om det här.

Läs mer: Sonja Lyubomirsky intervjuas i Health om sin forskning

Och viktigt att notera: 40-procentsformeln gäller när människor har tillgång till det de behöver för att klara sin vardag. Om man kämpar för att få ihop mat för dagen, eller inte vet om man kommer att kunna betala hyran nästa månad så står livsomständigheter för en större del av kakan än 10 procent, och den påverkan dina beteenden står för minskar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.