Debut i berg-och-dal-banan: Förväntan, skräck och eufori

Pojken i klippet åker berg-och-dalbana för första gången. Sprickfärdig av förväntan kikar han ned på marken medan tåget sniglar sig upp för backen. Rädslan griper tag, men får snart ge plats för glädje. Plötsligt börjar nedfärden och i pojkens ansikte skymtas dödsskräck. Efter några sekunder blir rädslan till eufori, och pojken lyser av glädje när åkturen närmar sig sitt slut. På bara ett par minuter har pojken genomlevt flera av våra grundläggande känslor.

Exakt vilka grundkänslorna är diskuteras fortfarande, men några som ofta nämns är rädsla, sorg, glädje, nyfikenhet, äckel, ilska, skam, förvåning och avsky. En metod man använt när man försökt definiera de grundläggande känslorna är att studera vilka ansiktsuttryck för känslor som människor över hela världen både kan känna igen och visa själva. Pionjären på området Paul Ekman upptäckte att stamfolk från Nya Guinea som levt helt isolerade från omvärlden kunde identifiera emotioner när de studerade bilder på västerländska studenters ansiktsuttryck – och vice versa.

Studier på spädbarn har visat att detta inte heller är något vi behöver lära oss. Barn som föds blinda uppvisar känslor med samma sorts ansiktsuttryck som seende barn!

Nyanserna, blandningarna och de inlärda känslorna kan däremot räknas i hundratal – och det är ju något vi vill visa med den här bloggen!

Psykologen Anna Kåver om känslornas utveckling

Vår förmåga att känna känslor utvecklades i vår hjärna långt tidigare än vår rationella, planerande och tänkande förmåga. Just därför måste känslorna ha en bärande funktion, evolutionen skulle annars ha sett till att sortera ut dem. Så låt oss konstatera; hur gärna vi än vill tro det, är den rationella delen av hjärnan inte centrum för det mänskliga. När du vet vad du känner och varför, har du lättare att hantera ditt liv. Du blir mer tolerant och överseende, både mot dig själv och mot andra. Och jag tror också att du kan njuta mer av livet.

Av: Linda Backman