De psykologiska mekanismerna som kan avgöra valet

Barack Obamas anhängare fruktar att hans övertag i opinionsundersökningarna inte kommer räcka till seger. Enligt teorin om Bradley-effekten finns det rasfördomar som kommer till uttryck först i valbåset. Samtidigt har en psykologiforskare visat att det snarare var den motsatta effekten som syntes under primärvalen.

1982 kandiderade afroamerikanen Tom Bradley i Kaliforniens guvernörsval. Trots ett betydande övertag i opinionsundersökningarna förlorade han valet till sin vita konkurrent George Deukmejian. En förklaring som fick stort genomslag var att många vita väljare inte hade varit helt uppriktiga i opinionsmätningarna – de hade svarat mer politiskt korrekt än ärligt (vilket stöds av teorin om social desireability bias) för att inte kunna anklagas för att vara rasister.

Teorin, som fick namnet Bradley-effekten, har gjort comeback i årets valkampanj och blivit stort uppslagen i media (Salon-artikeln “Those ‘undecideds’ are for McCain” är ett exempel).

Omedvetna fördomar
En annan psykologisk mekanism som skulle kunna förklara Bradley-effekten är omedvetna fördomar. Kanske har man helt ärligt uppgett sig vara osäker i en opinionsundersökning – för att sedan välja den vita kandidaten när man väl står i valbåset, eftersom det instinktivt känns tryggast.

Det behöver alltså inte handla om ovilja utan snarare oförmåga att säga vad man verkligen tänker rösta på. Och det är heller inte självbedrägeri – eftersom fördomarna är just omedvetna. Psykologiforskarna Brian Nosek, Mahzahrin Banaji och Anthony Greenwald har tagit fram ett test, Implicit Association Test, som ska göra det möjligt för individer att själva avslöja sina omedvetna preferenser.

Enligt forskarna går det att mäta skillnaden mellan en medveten och omedveten inställning till känsliga ämnen som till exempel ras, kön eller sexualitet. En undersökning som Mahzarin Banaji genomförde tillsammans med Thierry Devos under primärvalen visade att en majoritet av försökspersonerna hade lättare att associera Hillary Clinton än Barack Obama till “amerikansk”.

Kritiker till IAT-testen menar dock att resultaten snarare säger något om samhällets dominerande attityder än om hur den specifika individens fördomsregister ser ut.

Forskarna Mahzarin Banaji och Anthony Greenwald demonstrerar ett IAT-test i NBC:s Dateline.

Den omvända Bradley-effekten
Men behöver verkligen Barack Obama oroa sig? Påståendet att Bradley-effekten fortfarande skulle vara en faktor har fått kritik – och nu finns det till och med stöd för en motsatt effekt. När samme Anthony Greenwald tillsammans med statsvetaren Bethany Albertson granskade data från demokraternas 32 primärval hittade de tre exempel på vad de definierar som Bradley-effekten, men tolv exempel på motsatsen (se en graf över resultatet här).

Greenwald och Albertson tror därför att opinionsundersökningarna inför tisdagens val snarare underskattar Obamas stöd med 3 till 4 procentenheter. Deras hypotes är att många väljare som kommer att rösta på Obama skulle undvika att säga det i en opinionsundersökning på grund av socialt tryck från en republikansk omgivning. Flera av staterna som uppvisade en omvänd Bradley-effekt i undersökningen är klassiska röda (republikanska) stater som Montana, South Dakota, Oklahoma och Missouri.

När den krisdrabbade ekonomin står högst på dagordningen får Obama stöd även från republikanska väljare – som prioriterar plånbok före ideologi. Sannolikt kommer många av dem att förbli osynliga i opinionsundersökningarna inför tisdagens val.