Därför har vi svårt att tänka långsiktigt

De flesta av oss har troligtvis bra koll på hur vi bör agera för att tänka långsiktigt. Man bör spara en del av lönen varje månad i någon form av pensionssparande, strunta i att ta den där sista ölen en fredagskväll och gå till gymmet en eller två gånger i veckan. Vi vet att det många gånger inte är nödvändigt att ta taxi och att det finns bättre saker att lägga pengar på än dyra kläder. Trots att vi vet allt det här uppvisar de flesta av oss gång på gång en oförmåga att kunna agera långsiktigt.

När beteendeekonomerna Daniel Kahneman och Amos Tversky 1978 presenterade prospektteorin så kunde de just visa att människor sällan agerar som de tror eller hoppas att de skulle agera. Sedan dess har beteendeekonomer gång på gång visat att människor tenderas att styras mer av förnuft än av känsla.

Människor styrs av konsekvenser
Personligen så tycker jag att just pensionssparande fångar vår svårighet till att tänka långsiktigt. Jag behöver troligtvis inte lägga ner mycket tid på för att övertyga dig om att det är ganska bra att pensionsspara och att se över sitt sparande. Fundera själv över huruvida du tycker att det är viktigt att du ska kunna ha samma livsstill och vanor efter pensionen som du har nu. Tänk nu tillbaka på senaste gången du satte dig med ditt orangea kuvert för att se över ditt sparande. Om du är som jag och de flesta andra svenskar så är denna tankeövning omöjlig eftersom aktiviteten aldrig ens skett. Anledningen till varför det tar emot att se över sitt sparande är för att människor i hög grad är konsekvensstyrda. Vi föredrar belöningar som är omedelbara och säkra framför dem som är ovissa och som ligger i framtiden. Pensionssparande, träning och hälsosamt ätande är dessvärre sådana aktiviteter där större delen av belöningen ligger i framtiden, en belöning som dessutom är ganska svår att ha en tydlig bild av.

Skapa egna omedelbara, säkra och positiva konsekvenser
Beteendeekonomen Dan Ariely brukar ofta berätta om hur han lyckades lura sig själv att ta en medicin som skulle göra honom frisk men vars omedelbara biverkningar var att han låg och kräktes i ett antal timmar efter att han tagit medicinen. Belöningen låg alltså i framtiden och de direkta konsekvenserna var extremt negativa. För att lyckas genomföra behandlingsprogrammet skapade Dan en positiv och omedelbar konsekvens för sig själv. Varje onsdag då han skulle ta sin medicin hyrde han tre filmer (Dan älskar att kolla på film) som han sedan såg på medan han försökte uthärda biverkningarna av medicinen.

Knepet är alltså att para ihop något roligt med något tråkigt. Jag har själv tillämpat principen när jag ska ta hand om mina kvitton inför redovisningar. Från och med i år kommer aktiviteten ske samtidigt som jag lyssnar på någon av mina favorit-podcasts. Ett ganska banalt knep men som får mig att bete mig lite mer långsiktigt.

Texten är en del av Beslutsbyrån – vårt träningsprogram i beteendeekonomi.

Bild: flickr.com/dawniecakes

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.