2010: Programledare för ett kristet TV-program blir generad när hon får veta att insändaren var ett skämt.

Insändaren visar sig vara fejk – den livshistoria som beskrivs i brevet är tagen från tv-serien The Fresh Prince of Bel-Air.

Många tycker nog att den här typen av skämt är ett ganska harmlöst och roligt sätt att kritisera den kristna TV-kanalens värderingar. Men jag får ingen bra magkänsla av att se kvinnan blir lurad, och har svårt att tänka mig att skamkänslan hon får kommer att göra henne mer öppen för konstruktiv kritik i framtiden. En intressant aspekt av kvinnan reaktion är hur hon blixtsnabbt byter ut sin första reaktion, som jag tolkar som genans, till ilska och irritation. Ilskan som kvinnan visar när hon talar om att hon minsann kan radera alla fejkmejl hon får, blir en känsla som Anna Kåver kanske skulle ha kallat för en marktäckare för skammen.

Psykologen Anna Kåver skriver i sin bok om att ersätta en känsla med en annan

Jag brukar använda metaforen om marktäckare för att klargöra det här med känslor som primära och sekundära. Marktäckare är låga täta växter som breder ut sig över marken och hindrar ogräset från att få ljus och luft och därmed börja växa. I vårt sammanhang har de en liknande funktion – att täcka över något – men de ställer oftare till med problem än löser dem. En sekundär känsla som täcker andra primära känslor, gör dem otydliga eller döljer dem helt och hållet. Ilska är kanske den vanligaste marktäckaren. Under ilskan finner man ofta sorg och rädsla. Ilskan är effektiv på det sättet. Så här kan känslomässig marktäckning se ut – du blir arg för att du är arg, arg för att du är ledsen, skäms över att du är rädd, orolig över att du är rädd eller skuldfylld för att du är så ledsen.  De sekundära känslorna är ofta inlärda och inte biologiskt utlösta reaktioner. Din uppväxt och din omgivning har lärt dig vad som är och inte är normalt och tillåtet att känna och visa. Du lever kanske efter regler av typen visa inte rädsla eller skam, visa hellre ilska, låt bli att gråta när andra ser, visa inte stolthet för då kan du bli betraktad som stöddig och förmer.

Av: Linda Backman

2006: Superdivan uttrycker sitt ogillande. 

Madonna väntar på att bli intervjuad när hon översvämmas av irritation över bristen på frisk luft. “Det är ingen luft här inne, jag kommer dö, öppna dörren jag kvävs härinne!” fräser hon till TV-teamet. Programledaren verkar först inte veta hur hon ska reagera – men till slut erbjuder hon, lite trevande skämtsamt, Madonna sitt papper med intervjufrågor att fläkta sig med.

Kan psykologin förklara vad som gör att vissa framgångsrika personer ibland beter sig helt oacceptabelt mot andra människor? Här http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/100kanslor/berlusconi-valjer-mobilen-fore-natomotet-irritation_4038377.svd har vi skrivit om en liknande mekanism. Det är inte svårt att tänka sig att de flesta i superstjärnans omgivning har låtit henne bete sig på det här viset under en lång tid. Troligen tycker därför inte Madonna att hennes reaktion är obefogad, och hon får inte heller den här gången någon feedback från omgivningen på att beteendet är oacceptabelt.

Psykologen Anna Kåver skriver i sin bok om tolkningen av rättigheter

Ilskan kommer sig av din tolkning angående dina rättigheter, vad som är socialt acceptabelt och hur du har agerat. Om du verkligen har brutit mot allt vad du har lärt dig om hur man ska uppföra sig mot andra, skäms du. Skammen talar om för dig att du inte ska göra så här och att du behöver skärpa dig nästa gång du hamnar i en liknande situation. Om du däremot bedömer kritiken som orättvis, att det faktiskt var du som hade rätt, blir du arg.



Av: Linda Backman

2008: Livsmedelsföretagets chef beklagar sorgen och men har svårt att förmedla känslor.

Det måste vara ofattbart tungt att bära ansvaret för människors död och smärta. I det här klippet försöker Maple Leaf Foods VD Michael McCain be om ursäkt till den kanadensiska befolkningen för den skada som hans produkter orsakat. Det som gör det här klippet är intressant för mig är skillnaden mellan vad McCain säger med ord och vilka känslor hans kroppsspråk förmedlar.

“Ord kan inte beskriva hur ledsna vi är för ert lidande” säger McCain och tyvärr har McCain även svårt att uttrycka hur ledsen han är med kroppsspråk och ansiktsuttryck. Jag förstår att uppgiften är svår och jag tvivlar inte på att Michael McCain känner medlidande, men jag undrar ändå om inte budskapet hade kunnat förmedlas på ett mer genuint sätt?

Psykologen Anna Kåver skriver i sin bok om att uttrycka empati

Hur svårt är det inte att trösta och vara empatiska när vi inte förstår en annan människas smärta? /…/För att få ut det du vill ha i samvaron med andra behöver du kunna uttrycka dig om ditt inre, i synnerhet om dina känslor. Ju tydligare du är, desto lättare blir det för andra att förstå dig./…/ När vi använder ord och kroppsspråk för att beskriva våra upplevelser, ökar chansen att andra förstår oss. Har du tänkt på hur dina känslor också kan bidra till tydligheten i ett budskap som du är angelägen om att få fram? Känslor förstärker ditt budskap. Det är mycket lättare att få andra att förstå att du är arg när du också känner dig arg. Likaså är det betydligt lättare att få andra att förstå din sorg när du verkligen känner dig ledsen. Och det är definitivt lättare att nå fram med din glädje när du känner dig glad. Varför? Jo, kroppen talar här sitt tydliga språk. 

Av: Linda Backman

2007: Tv-profilen blir förstummad när han plötsligt blir ett exempel på bordellbesökare.

Det här klippet lyftes upp som ett inslag i humorprogrammet Robins under rubriken “Konstig stämning med Micke Leijnegard” och det är en rätt bra sammanfattning. Det är lite stel, obekväm stämning redan från början, när programledaren Micke Leijnegard intervjuar Peter Settman om Så ska det låta – och sedan blir det snabbt värre.

Enligt vissa är det ett skämt Leijnegard utsätter Settman för, men jag tycker nog inte att det är helt osannolikt att det, som andra menar, faktiskt är en äkta miss. Nästa inslag handlar om en roman på temat prostitution – och kanske vill Leijnegard bara göra en illustration av att det inte går att se på någon om den är sexköpare eller inte, att det kan vara “vem som helst”. 

Settmans känslor ser hur som helst väldigt äkta ut när Leijnegard säger “och så tänker ni er att vi är sådana där män som skulle kunna åka ut till lägenhetsbordeller i någon Stockholmsförort och köpa sex av unga tjejer som lurats hit från något fattigt land i öst”. Settman blir så klart helt tagen på sängen och verkar undra vad det är som pågår. 

Settman skulle säkert blivit förvånad om Leijnegard helt plötsligt använt honom som exempel på en potatisodlare eller vad som helst annat som inte har med Så ska det låta att göra. Men nu blir reaktionen extra stark eftersom orden som för Settman dyker upp helt oförklarligt är laddade med så starka associationer. 

Att förändra associationer man har till ord är något som man arbetar aktivt med i vissa former av psykoterapi. Till exempel kan man genom att låta en klient upprepa ett känsligt ord gång på gång till slut förvandla det till något som bara är ett ljud – tomt på  associationer. Processen kallas inom Acceptance and commitment therapy kognitiv defusion.

Av: John Airaksinen

2009: Pappan blir överrumplad när han ska fånga spindeln.

Både pappa och dotter verkar till en början snarare bli imponerade av än rädda för den enorma spindelhonan som hänger i taket http://en.wikipedia.org/wiki/Huntsman_spider. När det är dags att flytta på spindeln rycker den plötsligt till och hoppar ned mot pappan – som i panik flyr rummet.

Visst kryper det lite i kroppen när man ser det här klippet? Det är många som lider av spindelfobi, även här i Sverige där farliga spindlar är ovanliga. Personer med fobi vet givetvis om att spindlar inte är farliga, men de rationella argumenten biter  inte på rädslan.

Som psykologstudent ska jag snart få lära mig att bota den här typen av fobier. Jag funderar ofta på vad det är för psykologisk mekanism som gör just spindelfobin till den vanligaste specifika fobin. Många tror att det kan ha sin bakgrund i att giftiga spindlar historiskt sett varit en reell fara för människan. En högre benägenhet att vara rädd för spindlar och insekter har alltså belönats av evolutionen http://sv.wikipedia.org/wiki/Fobi.

I ett välkänt experiment försökte forskarna framkalla fobier hos deltagarna. Resultatet visade att det var svårare för forskarna att etablera en rädsla för blommor än för ormar hos försökspersonerna. Slutsatsen? Människor har troligtvis ett genetiskt anlag som gör att vissa objekt (ormar, spindlar) lättare associeras med rädsla. Barn kan dessutom lära sig att bli rädda genom att titta på hur föräldrarna reagerar. Flickan i klippet verkar dock ha lärt sig motsatsen – hon verkar ta situationen med betydligt större ro än pappan . 

Av: Linda Backman

2009: En mästare på poser och ansiktsuttryck demonstrerar sina konster.  

Jag är fascinerad av internetfenomenet att uttrycka så mycket olika känslor som möjligt med ansiktsuttryck och kroppsspråk framför webbkameran. I klippet ovan är det Bubbi som bränner igenom ett 40-tal olika varianter på mindre än tre minuter.

Som vi tog upp i vårt allra första klipp finns det ett antal känslouttryck som alla över hela världen gör likadant – och kan känna igen. 

Vem vet var evolutionen tar oss – någon gång långt in i framtiden är kanske Bubbis “vara kär”-uttryck något vi alla har med oss från födseln? Jag misstänker att en stor del av jordens befolkning redan känner igen det…

Av: John Airaksinen

1984: McEnroes försök att rätta till situationen slutar i ett nytt utbrott.

Tennislegenden John McEnroe är minst lika känd för sitt heta temperament som för sitt spel. I det här klippet tycker jag mig skymta ett försök till självkontroll hos McEnroe. Han försöker förklara att han skällde på sig själv och inte på domaren. Förklaringen slutar dock med att han… skäller ut domaren.

Det finns en omhuldad föreställning om att människor med särskilt kort stubin föds sådana. Det är delvis sant. Visst spelar miljön in, men inom psykologisk forskning talar man också om begreppet temperament – ett särskilt knippe beteenden som varje individ har med sig från födseln. Vilket temperament ett barn har bestäms genom att man kartläger barnets beteendeprofil utifrån variabler som går att mäta och testa redan tidigt i barndomen. Till exempel hur barnet närmar sig nya främmande objekt eller hur ofta barnet ler. I studier gjorda av temperamentsforskarna Thomas & Chess visade det sig att mycket av barndomens temperament hänger med och påverkar hur vi interagerar med omvärlden ända upp till vuxen ålder. 

Av: Linda Backman

2007: Alex Rodriguez förnekar att han dopat sig – men visar ett mikrouttryck som tyder på motsatsen.

Stjärnspelaren Alex Rodriguez får en direkt fråga om han använt doping och svarar bestämt nej. Två år senare erkänner han att han visst använt doping under flera år.

Psykologen David Matsumoto har specialiserat sig på fenomenet mikrouttryck – snabba ansiktsuttryck som visar våra grundkänslor. Mikrouttrycken är svåra att styra över medvetet och är därför ett av få vetenskapligt beprövade lögnindikatorer.

Matsumoto har analyserat det här klippet och menar att Rodriguez visar upp ett tecken på att han ljuger när han drar upp mungipan och för ett ögonblick ser ut att le föraktfullt. Dock är Matsumoto noga med att påpeka att ett enda uttryck aldrig är tillräckligt för att hävda att en person ljuger. 

Matsumoto är adept till känsloforskaren Paul Ekman – som vi tog upp i vårt allra första klipp. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/100kanslor/debut-i-berg-och-dalbanan-forvantan-skrack-och-eufori_3578715.svd Här kan du läsa mer om Ekmans arbete med lögndetektion i en svensk intervju och här finns en längre artikel om Matsumoto och Ekman.

Av: John Airaksinen