Miljöpartiet vill ha lycka som mål för politiken, medan konservativa företrädare ryser vid blotta tanken.
Den positiva psykologirörelsen har följaktligen fått utstå en hel del kritik för att de undvikit att betona att ångest, lidande och negativa känslor är en självklar del av vad det innebär att vara människa
Erfarenheter av egna svårigheter hjälper psykologen Paul Benér att hjälpa sina klienter. Men när det kommer till att använda psykologi på sig själv är han mera tveksam.
– Om jag ansåg att jag var en supermänniska på grund av mitt arbete så skulle jag inte kunna hjälpa andra, säger han.
De senaste åren har lyckoforskningen och den positiva psykologin vuxit sig allt starkare. Den dyker till och med upp i näringslivet och politiken. Men gör den oss verkligen lyckligare?
Pengar, prylar och ledig tid. Eller vänner, mening, hårt arbete och lägga pussel med familjen. Vad tror du gör dig lycklig? Den positiva psykologin testar vår föreställningar om lyckan. Och kommer fram till: Det är inte hur man har det utan hur man tar det som avgör ens livstillfredsställelse.
En arbetsdag fylld av att hjälpa andra. Men hur gör psykologer med sina egna problem? Accepterar, mediterar och använder beteendeterapi visar vår egen undersökning på 100 svenska psykologer.
– Att kunna släppa taget och minska motståndet i vår vardag.
Det menar Liria Ortiz gör det lättare för oss att leva våra liv till fullo. Samtidigt gäller det att vara ödmjuk inför det faktum att vi människor inte alltid är konsekventa, något som gäller för såväl klienter som psykologer.
Carlos Rojas är 25 år, pappa till tvillingpojkar och initiativtagare till kampanjen Klart jag ska vara hemma, som har som mål att få fler pappor att ta ut mer föräldraledighet. Han tror att det kan vara pappornas dåliga självförtroende som är boven i dramat om föräldradagarna.
Din älskade vän, brorsa, farsa, kollega eller partner kan bara inte sluta älta. Du vill lyssna och hjälpa men är rädd att du snart kommer att tappa tålamodet. Faktum är att du redan trycker upptaget när ältarens namn dyker upp på mobilskärmen. Ältaren verkar inte komma vidare, fast han eller hon vill. Egentligen vill du inte ignorera din vän, men vad kan du göra?
Brukar minglandet sluta med att du står och pratar med de du redan känner hela kvällen? Känns det som tortyr att försöka inleda ett samtal med någon du inte först blivit presenterad för? Genom att tillämpa fyra psykologiska principer kan du förvandla minglet till ett underhållande – eller i alla fall mindre plågsamt – socialt experiment.
Vi har aldrig levt i en tid där vi vet så mycket om barns anknytning och särskilda behov. Men ändå omsätter vi inte kunskapen i praktik, säger psykologen Eva Tideman. Hennes mission är att ändra på det. — Vi har ett ansvar att sprida kunskapen! Barndomen går ju inte i repris, den är bara en […]
– Varför just jag? För femton år sedan överrumplades Christina Renlund av frågan från en treåring med svår funktionsnedsättning. I hela sitt yrkesliv har hon arbetat för att barn ska hitta olika sätt att uttrycka sig, och för att deras anhöriga ska kunna hjälpa dem att berätta. – Barn med funktionsnedsättning vet tidigt att de […]