Mål

Behåll dina mål för dig själv

Postat 2011-12-23 av för Puffar

“Har jag berättat att jag ska börja träna?”, “På lördag lovar jag att sätta igång och rensa förrådet”. Hur ofta delar vi inte med oss av våra mål till andra? Det som känns bra att berätta för familj och vänner har dock visat sig vara negativt för en själv. Modern psykologisk forskning visar att mål som vi sprider socialt faktiskt leder till att vi blir sämre på att ta itu med det vi borde.

I princip dagligen berättar vi för andra om uppgifter och åtaganden som vi ska genomföra. Det kan handla om småsaker på jobbet, eller de där riktigt stora livsstilsförändringarna som vi länge har planerat att göra: sluta röka, träna på gymmet, eller äta sundare. Inte sällan upplever vi att vi tar ett steg i rätt riktning genom att deklarera våra mål socialt. Peter Gollwitzer, professor i psykologi vid New York University och expert på hur motivation påverkas i sociala relationer, menar däremot att denna strategi stjälper mer än den hjälper. I ett par nyligen utförda experiment visar han att vi blir mindre benägna att jobba mot våra mål om vi delar med oss av dem till andra. Försökspersonerna i hans studier blev helt enkelt mindre motiverade att plugga respektive söka arbete om de spred sina mål i sin bekantskapskrets.

Upprepade försök har sedan dess visat att det tycks vara bättre att behålla sina mål för sig själv. Förklaringen verkar vara att enbart beteendet att berätta om sina mål skapar en känsla av att vi har börjat jobba mot dem. Därigenom skjuts de verkliga stegen mot ett slutförande på framtiden, och vi ägnar oss istället åt någon annan aktivitet. Gollwitzer menar därför att det vore bättre om vi håller tyst om vad vi önskar att uppnå, åtminstone tills dess att vi har tagit de första stegen i rätt riktning.

Samma sak tycks även förklara varför det är så negativt att fantisera om sina mål. Principen som ofta används av idrottare, så kallade mentala målbilder, kan nämligen också göra att vi upplever oss ha påbörjat vårt arbete när vi egentligen står still. Gabrielle Oettingen, professor i psykologi vid New York University, har i ett flertal studier visat på den negativa effekten av att enbart dagdrömma om att nå sina uppställda mål. Här pekar forskningen istället på att det är bättre att använda sig av kontraster. Framför allt tycks det vara effektivt att jämföra fantasibilden med hur sin nuvarande situation ser ut, och att utnyttja skillnaden som en morot till förändring.

Nästa gång du funderar på hur du ska lägga upp dina mål kan det därför vara en god idé att tänka på vad du brukar göra innan du sätter igång och arbetar. Tipsen från forskningen är att lägga fantasierna åt sidan och behålla målen för sig själv. Åtminstone till en början.

Bild: flickr.com/juliejordanscott

Referenser: Gollwitzer, P. M., Sheeran, P., Michalksi, V., & Seifert, A. E. (2009). When intentions go public: does social reality widen the intention-behavior gap?. Psychological Science, 20(5), 612-618.

Oettingen, G., & Mayer, D. (2002). The motivating function of thinking about the future: expectations versus fantasies. Journal of Personality and Social Psychology, 83(5), 1198-1212.

Alexander Rozental Föreläser och leder träningsprogram inom produktivitet.
  • http://twitter.com/JohnAiraksinen John Airaksinen

    Hmm, jag tycker att studier av det här slaget ger en lite för snäv bild av verkligheten. De säger väl endast att du bör avstå från att fantisera om framtiden/prata om mål om du inte klarar av att göra detta och samtidigt ta de första stegen. 

    Om man däremot klarar av att ta de första stegen finns det ju massa hjälpsamma mekanismer som sätts i spel när du pratat om mål/fantiserat om målbilder – t ex att du blir mer commitad och att du faktiskt kan få hjälp av omgivningen. 

    Ett enkelt exempel – jag pratade med en massa folk om att jag tänkte åka till Ghana förrförra vintern, långt innan jag visste att jag hade råd. Att jag pratade om det ledde till att jag fick frilansuppdrag som i sin tur ledde till att jag hade råd att åka.

  • http://twitter.com/Laninge Niklas Laninge

    Jag tycker personligaerfarenheter ger en lite för snäv bild av verkligheten :) Skämt åsido det finns väl studier som visat på det motsatta Alex? D v s att uttrycka saker explicit ökar sannolikheten att det blir gjort eller hur var det nu?

  • Burvall Olle

    Kan det inte vara så att ett mål-statement i sociala relationer leder till att målet blir ett måste för att undvika skammen av ett misslyckande. Med andra ord blir beteendet någonting som utförs för att undvika bestraffning, inte för att få positiv förstärkning (som man dessutom säkert redan fått när man berättat om vad man ska göra. Och vi är ju ganska duktiga på att undvika bestraffning genom alternativa beteenden som inte leder mot målet ;)

  • Alexander Rozental

    Precis som ni säger finns det studier som även pekar på motsatsen, dvs ätt det finns fördelar med ätt berätta om sina mål för andra. Det fenomenet kallas för implementation intentions, och har efterforskats mycket av Peter Gollwitzer – samma person som ligger bakom resultaten jag skrev om här ovan! Slutsatsen man kan dra är med andra ord att det kan fylla lite olika funktion från person till person. Det jag antar att Peter Gollwitzer menar i sina senaste studier är att beteendet, att berätta om sina mål för andra, ibland kan få oss att tro att vi är på väg mot vårt mål när vi egentligen står still. I grund botten gäller det att lägga handen på hjärtat och vara ärlig mot sig själv – vilken funktion fyller egentligen att berätta om mina mål för andra?

  • David Brohede

    Precis min tanke också. Denna fråga dök upp under en P2P-föreläsning igår, dvs: leder det mig fortare till målet om jag konkretiserar första steget dit? Forskningen har ju visat att så är fallet, men den forskning du reffar till här Alex visar ju eventuellt motstridiga resultat. Vad tänker ni? Jag kan hålla med dig John om att snacket inte är nåt problem så länge man faktiskt tar steg mot målet! I diskussionen kom nyårslöften upp, och kring det konstaterades att de ofta är negativt förstärkta, medan målformuleringar och konkretiseringar likt det Oskar har skrivit om tidigare snarare är av positivt försärkande karaktär. Jag tänkte att det kunde vara en signifikant skiljelinje här, och kanske en delförklaring. 

  • http://www.facebook.com/profile.php?id=632290394 Alexander Rozental

    Du gör en viktig distinktion David. Det gäller att skilja mellan undvikandemål, vilka är negativt förstärkta, och närmandemål, vilka är positivt förstärkta. Det finns en hel del forskning som visar att det förstnämnda i högre grad är associerat med psykisk ohälsa. För de som är intresserade av hur vår förmåga till målsättning kan inverka på vårt välbefinnande finns en riktigt bra artikeln här:

    Michalak, J., & Grosse Holtforth, M. (2006). Where do we go from here? The goal perspective in psychotherapy. Clinical psychology: science and practice.

Tipsa dina vänner och följare

Du kanske också gillar

Våra bloggar

Senaste kommentarerna