Att verbalisera sina mål

Drygt tre veckor har gått sedan Psykologifabrikens Workout, där ett av de ämnen som behandlades var uppskjutandebeteende. Deltagarna fick under en hel förmiddag ta del av den senaste psykologiska forskningen kring detta till synes irrationella sätt att agera, samt prova på olika små övningar som syftar till att underlätta att få saker och ting gjorda i tid. Bland annat förklarades det varför vi människor tenderar att göra mer än hälften av jobbet precis innan mållinjen, hur det kommer sig att vi hellre städar kylskåpet än att ta itu med deklarationen, och varför vår hjärna är en riktig junkie på kortsiktiga belöningar.

En stor del av förmiddagen ägnades också åt att öva sig på att formulera kort- och långsiktiga mål. En av de främsta anledningarna till att vi människor ofta skjuter upp våra åtaganden handlar nämligen om bristande målsättning. Att bara sätta upp en deadline för när något ska vara klart räcker inte. Långsiktiga mål är visserligen bra att ha, men de gör oss sällan tillräckligt motiverade för att faktiskt börja jobba. Istället bör vår planering också innehålla delmål, och ju fler desto bättre. Dessutom ska våra mål alltid formuleras så specifikt och konkret som möjligt, för ju mer precisa vi är desto mindre tvivel om hur och när de ska uppnås. För mig var målet att klockan 13.00 efter workouten ta kontakt med en körskola och skriva in mig, något som har renderat i att jag nu äntligen har börjat övningsköra. Kanske blir det ett körkort för mig trots allt?

Deltagarna på workouten fick samtidigt dela med sig av sina målsättningar till varandra, något som har visat sig ha stor betydelse vad gäller just uppskjutandebeteende. Psykologisk forskning kring så kallade implementation intentions, fritt översatt: avsikt att genomföra, har funnit att sannolikheten att vi slutför vår uppgift ökar om vi verbaliserar våra mål för någon i vår omgivning. Därigenom underlättar man för en senare minnesframplockning, något som minskar risken att störas av distraktionsmoment och tappa fokus från det vi borde jobba på. Implementation intentions har på senare tid också visat sig spela en viktig roll i en mängd andra sammanhang, och utnyttjas bland annat i psykologisk behandling, träning liksom projektledning. Att enbart verbalisera sina mål är förvisso inte garanti för att du faktiskt kommer att genomföra din uppgift, men det minskar åtminstone risken för att du kommer att ägna dig åt något annat än du borde.

Vill du lära dig mer om uppskjutandebeteende och vad forskningen säger om att övervinna det? Läs bland annat Piers Steels underhållande bok Procrastination Equation. Är du intresserad av Psykologifabrikens workshop i ämnet och vill veta mer om formatet? Kolla in Sluta skjuta upp!