Är högre lycka i Sverige en onödig lyx?

Är det en onödig lyx att vi i Sverige som har det så bra strävar mot högre lycka? Det var en av frågorna som diskuterades i Malmö på den tredje årliga lyckokonferensen av välgörenhetsorganisationen Charity.

Temat för konferensen var lycka på individplanet. Professor Bengt Brülde, för de flesta mest känd som moralfilosof i programmet Krister i P3, höll det första anförandet som behandlade lyckobegreppet mer övergripande. Han väckte ändå frågan om det verkligen är mer individuell lycka vi ska försöka uppnå. Kanske är jakten på mer lycka i välfärdsländer inte rättfärdigat i en värld där mycket återstår att göra för att minska andras lidande? Handlar en ytterligare höjning av svenskarnas relativt höga nivå av lycka om lyx? Bengt Brülde föreslog även att det i Sverige kanske är viktigast att se på hur man kan bevara nivån av lycka som redan finns.

Samtidigt finns det en hel del forskning som visar att vi mår bra av att hjälpa andra. Så om jag bekostar ett privat lån till en fruktförsäljare i Nigeria så borde både hon och jag bli lyckligare. Mycket av självhjälpslitteraturen som behandlar strategier för att nå mer lycka, framgång och kreativitet har en ton av ”bry dig inte om vad andra tycker utan gå din egen väg”. Men kanske finns det mer lycka att hämta i Peter Singers bok ”Det liv du kan rädda”. I alla fall lycka för fler.

Av: Rauli Sulanko

3 svar till “Är högre lycka i Sverige en onödig lyx?”

  1. Martin Ström skriver:

    Det vi verkligen behöver förstå är att lycka är ett sinnestillstånd. Yttre omständigheter kan vara katalysatorer för lycka, men de kan aldrig vara orsaker till lycka.

    Lite hårdraget så går det att vara lycklig i ett koncentrationsläger, precis som det går utmärkt att vara olycklig fast man har allt en människa kan önska sig.

    När vi konstaterat att lycka är en inre angelägenhet så blir nästa steg att utforska vilka sinnestillstånd som leder till lycka. Jag framkastar hypotesen att medkänsla, kärleksfull vänlighet, omtanke, deltagande glädje, generositet, medvetenhet och närvaro leder till lycka. Du nämner altruismforskningen vilken visar resultat i linje med detta antagande. Att uppleva sinnestillstånden ovan är i sig att uppleva lycka och tillfredsställelse. Det är bara att se efter i sin egen erfarenhet. När man upplevt dessa sinnestillstånd väldigt starkt, har inte det varit ett ögonblick av lycka och tillfredsställelse?

    Lidande och otillfredsställe skapas istället av sinnestillstånd som hat, illvilja, avundsjuka, begär, missundsamhet och omedvetenhet. Att uppleva dessa sinnestillstånd är i sig att uppleva lidande. Återigen är det bara att se efter i sin egen erfarenhet. Hur lycklig är man när man starkt upplever något av sinnestillstånden ovan?

    Verkligt lyckliga kan vi aldrig bli genom att möblera om den yttre verkligheten. Lyckliga kan vi aldrig bli genom att skaffa oss bättre prylar, ny partner, nytt jobb eller högre standard. Det är inget fel på någon av dessa saker, men om vi tror att de ska göra oss lyckliga misstar vi oss. De kan ge oss tillfälliga kickar och njutning, men sådan “lycka” är inte stabil.

    Eftersom lycka är ett sinnestillstånd, en inre angelägenhet, så är det en inre transformation som måste till för att vi ska bli lyckligare, gladare, mer tillfreds och mer harmoniska.

  2. Rauli skriver:

    Definitionen av lycka varierar givetvis beroende vem man frågar. Lyckan som Brülde syftade till handlade i huvudsak om tillfredsställelse med livet, något som är svårt (men inte omöjligt) att känna om man inte har sina grundläggande behov uppfyllda. Om man ber människor i ett krigshärjat land, med generellt svåra levnadsförhållanden, att bedöma sin lycklighet så hamnar man på klart lägre värden än i ett välfärdssamhälle.

    Man kan även definiera lycka som ett sinnestillstånd så som du gör. Eller bara en känsla. Inom den positiva psykologin studerar man dessa olika synsätt och deras förhållande till varandra.

    På konferensen föreläste även en zenbuddhistisk lärare, Sensei Sante Poromaa, om lyckobegreppet ur ett buddhistiskt perspektiv. Mycket av det du (Martin) skriver skulle han nog hållit med om.

  3. Martin Ström skriver:

    “Man kan även definiera lycka som ett sinnestillstånd så som du gör.”

    Hur skulle lycka kunna vara något annat än ett sinnestillstånd? Lycka kan aldrig vara något annat än en subjektiv, inre upplevelse: ett sinnestillstånd. Skillnaden i åsikter ligger väl snarast i hur man anser att detta sinnestillstånd kan uppnås.

    De flesta av oss tycks lägga nästan all vikt vid yttre omständigheter, Vi verkar övertygade om att detta sinnestillstånd, lycka, uppnås genom att vi möblerar om i det yttre. Om bara jag får det där, om bara jag kommer dit, då kommer jag att bli lycklig.

    Men viktigare än yttre händelser är vårt förhållningssätt, vår tolkning och våra reaktioner. Ett enkelt exempel: Säg att någon i min närhet vinner fem miljoner. En möjlig reaktion på detta är att jag blir otroligt avundsjuk, missundsam och arg (“varför kan aldrig jag vinna”). Detta leder till psykologiskt lidande för mig. En annan möjlig reaktion är att jag blir glad för personens skull. Detta leder till lycka och välbefinnande för mig.

    Dessa reaktioner är vanemässiga, men poängen är att dessa känslomässiga vanemönster går att förändra över tid. Genom övning kan vi förändra våra reaktioner på yttre händelser så att de leder till lycka och välbefinnande istället för motsatsen.

    Tålamod motverkar ilska. Kärleksfull vänlighet motverkar hat. Generositet motverkar missundsamhet. Och så vidare… Och alla dessa egenskaper går att träna upp, utveckla, kultivera.

    “Sensei Sante Poromaa, om lyckobegreppet ur ett buddhistiskt perspektiv. Mycket av det du (Martin) skriver skulle han nog hållit med om.”

    Idén att lycka, glädje och harmoni är egenskaper som går att tillägna sig genom träning är central i den buddhistiska psykologin, så det tror jag helt säkert.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.