Är du blind för förändring?

Läser just nu boken Mindfulness – en väg ut ur nedstämdhet skriven av  Mark Williams (professor i klinisk psykologi), John Teasdale (forskare i psykiatri) , Zindel Segal (psykoterapeut) och John Kabat-Zinn (forskare och mediatationslärare).

I boken beskriver författarna hur ouppmärksamhet hindrar oss från att se förändring, framförallt då vi hamnat i en negativt tankespiral. De illusterar denna blindhet för förändring med ett häpnadsväckande forskningsresultat.

Psykolgerna Daniel Simons och Daniel Levin vid Cornell University ville undersöka hur mycket människor uppfattar saker som händer runt dem. Det etiskt tveksamma exprimentet gick ut på att de intet ont anande (ofrivilliga) försöksdeltagarna (personer på ett campusområde) fick en förfrågan om att visa och förklara vägen till en byggnad på campusområdet där de befann sig. Personen som bad om hjälp var givetvis allierad med forskarna. Mitt under konversationen, där forskarnas aktör ställde frågor till de ofrivilliga försökspersonerna, trängde sig två andra av exprimentets aktörer emellan de pratande, bärandes på en stor dörr. Frågeställaren och försökspersonen blev då helt osynliga för varandra i några sekunder. I samma stund byttes frågeställaren ut till en ANNAN person med annorlunda röst, kläder och kroppslängd.

Hur många av försökspersonerna tror ni det var som märkte att personen de talat med plötsligt byttes ut?

Bara 47%! (och 33% i en upprepad studie)

Uppenbarligen var de flesta människor inte uppmärksamma på vad som hände kring dem. Utan den uppmärksamheten är blir det oerhört lätt att fastna i gamla hjulspår, menar författarna till boken. Våra automatiska tankemönster för oss i samma riktning gång på gång, med samma beteende som konsekvens. Utan medveten närvaro blir vi blinda för möjligheter och förändring över huvudtaget.

Själv använder jag mig av mindfulness för att sänka volymen lite på det ständigt pågående inre pladdret. Om jag uppmärksammar omgivningen finns det mindre plats för evighetslånga inre dialoger. Och mindre plats för onödig självkritik. Men allra mest för att inte missa det ständigt pågående – livet.

8 svar till “Är du blind för förändring?”

  1. .perpotator skriver:

    Det finns en hel del av det här på youtube, bland annat den här http://www.youtube.com/watch?v=Ahg6qcgoay4
    Dessutom finns ett liknande test gjort där man byter person bakom en receptionsdisk. Själv tror jag att det har mycket med vad man själv har för intresse av personen ifråga. Är det bara en ointressant person så spelar det ingen roll om den byts ut. Lite kort om plats att förklara men du förstår säkert. Det är inte viktigt för mig att notera helt enkelt, därför märker inte hjärnan när bytet skett. Derren Brown använder samma teknik i många av sina trick. bland annat här; http://www.youtube.com/watch?v=vBPG_OBgTWg

  2. John skriver:

    Cool! Men varför är experimentet etiskt tveksamt?

  3. John skriver:

    .Perpotator> Tack för tipsen! Derren Brown-grejen är ju så rolig och bra illustration att vi gjorde en separat videopost på den: http://www.psykologifabriken.se/du-ar-inte-sa-uppmarksam-som-du-tror/

  4. Linda skriver:

    John >för att försökspersonerna inte får någon information! de är helt ofrivlliga! Och får förmodligen ingen återkoppling. Tänk vad sådan information kan vara förivirrande utan att få veta att de flesta inte ser byetet osv.

  5. klaus skriver:

    Väldigt lustigt experiment tycker jag. Lite tragiskt resultat, även om det skulle handla om intresse är det väl rimligt att man är så pass intresserad av vem som helst så man inte går på det här snöpliga tricket.
    Man kan ju tänka sig att försökspersonerna blev förvirrade och kanske låtsades som ingenting. När man funderar på om det precis hänt något väldigt konstigt eller om man själv blivit galen, brukar iaf jag köra med den strategin.
    Om de fick information om vad de utsatts för i efterhand, skulle väl det etiska vara ett mindre problem? Eller tycker du att det alltid är fel att använda ovetande människor som försökspersoner?

  6. linda skriver:

    Klaus> Jag tycker också att experimentet är kul. Djävulshornen växer ut på mig , och jag får inspiration till experiment långt värre än det här relativt oskyldiga. Jag skulle inte vilja säga att det alltid är fel att ha vetande försökspersoner..men det är bättre att försöka konstruera bort det i designen. Förresten ttrr jag ckså att en str del av försökspersonerna bara höll god min och felsökte hos sig själva (är jag knäpp eller var det en svart man alldeles nyss?)

  7. Bernt skriver:

    Det finns ju faktiskt anledningar till att vi inte tar in all information som susar förbi oss. Nämligen att vi skulle bli perceptuellt övergödda och inte kunna ägna någon kognitiv energi till de uppgifter vi behöver utföra. Som t.ex att aktivera vårt spatiala sinne för att kunna ge en korrekt vägbeskrivning till personen i nöd. Hur betydelsefullt är personens utseende i en sån uppgift?

  8. Linda skriver:

    >Bernt, ja, klart det finns ett adaptivt värde i att skilja ut information, verkligen. De har ju valt en ganska opassande situation om de ville generalisera till hur vi missar viktiga detaljer i det sociala agerandet. (det är ju som du säger rätt oviktig med utseende i denna..) Men det finns intressant forskning om social fobi som visar att dessa personer registerar färre positiva ansiktsuttryck och fler avvisande än andra. Där är uppmärksamheten riktad på ett oeffektivt sätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.