Om två dagar är det dags för idéfestivalen Fixidé på Lava. Psykologifabriken har blivit ombedda att hålla i ett samtal om makt och ansvar i kulturvärlden. När jag fick höra att arrangören även var peppad på att ha med ett så kallat icke-konferensmoment så var jag ju tvungen att propsa för att vi även skulle ansvara för denna.
Jag föredrar att kalla icke-konferens för Open Space men detta är givetvis en smaksak. Open Space är precis vad det låter som, en öppen yta där man samlar personer som alla intresserar sig för ett visst tema, temat på torsdag är makt och ansvar i det nya kulturdecenniet. När vi använde metoden på den nationella konferensen Psykologstudent 10 var temat “Psykologens roll 2020”, vilket visade sig vara något som lockade nästan 500 psykologer och psykologstudenter.
Metoden skapades för nästan 30 år sedan av den erfarne konferensbesökaren Harrison Owen då han upptäckt att det egentliga arbetet på en konferens skedde under kafferasterna. Det var först under rasterna som man som deltagare kunde prata med dem man helst ville prata med om det man helst ville prata om. Av denna anledning kan ett Open Space beskrivas som en ända lång kafferast. För att underlätta för deltagarna att avgöra vem man helst vill prata med så börjar alltid ett Open Space med att deltagarna tillsammans bestämmer dagens agenda. Det är detta som kan verka lite skrämmande för deltagarna, vilket är helt naturligt, hur ofta kommer man liksom till en konferens eller till ett möte utan att agendan är fastställd på förhand? Det är alltså alltid lite nervöst i början men under metodens snart 30 år långa historia har en grupp aldrig misslyckats med att bygga ett schema. Detta är kanske inte heller så konstigt eftersom man alltid samlas kring en fråga/ett tema som samtliga i publiken är intresserad av.
Som ni hör så är Open Space en väldigt fri och ostyrd metod. För att mötet ska bli riktigt lyckat bör deltagarna känna till två principer som bör råda under ett Open Space:
1) De två fötternas lag: Innebär kort och gott att man som deltagare går dit man helst vill vara. Skulle det visa sig att detta inte var givande så är det bara att ta sina två fötter och gå någon annanstans.
2) Vi som är här är rätt personer: När man pratar om en fråga som är viktig för en själv så är det lätt att ibland tänka “om bara han var här och lyssnade” eller “jag hade verkligen velat höra vad hon hade att säga om det här”. Ett Open Space handlar inte om vilka som borde ha kommit utan om vilka som är där. Samlar man personer med ett intresse för ett visst tema så är det alltså de som kommer som är rätt personer för att avhandla temat.
Vill du veta mer om hur du och din organisation kan använda metoden för ert nästa möte så är det bara att höra av sig till niklas@psykologifabriken.se
Om du redan nu vill veta hur metoden går till i praktiken så kan du ju alltid försöka få tag på en biljett till torsdagens mini-Open Space på Lava. Biljetterna till detta event lär dock vara slutsålda.
Foto: Sara Nilsson