På min första arbetsplats som psykolog hette min chef Arne. Det var en stor verksamhet med nästan hundra personer med olika utbildningar och funktioner. Till detta så hade vi klienter, de som vi arbetade med, och vi hade även samarbetspartners av olika slag. Arne var chef för allt och det var hans jobb att se till att vi andra gjorde vårt och dessutom på ett sätt så vi inte stod i vägen för varandra. Jag minns precis hur han gjorde när han gav mig beröm. Jag kunde sitta framför datorn vid mitt skrivbord när han stack in huvudet genom dörren, log och sa ”Det är bra Wiberg! Det är bra!”. Jag minns också hur glad jag blev. Ibland jobbade jag inte utan satt mest och slöade, då blev det påminnelsen att faktiskt jobba. Ibland jobbade jag och Arnes uppmuntran blev påminnelsen om att jag behövde sluta för dagen eller ta paus, lika väl som att jobba vidare.

Vi kan berömma på många olika sätt och det kan ha många olika funktioner. Som arbetsledare vill man ofta ha funktionen att medarbetaren gör mer av något, och berömmet kan vara ett sätt att berätta att det som medarbetaren gör just nu är värdefullt för företaget. En medarbetare som inte vet vad som är värdefullt för ett företag riskerar ju göra sådant som inte bidrar. Den här sortens beröm är viktig. En annan funktion av beröm är relationsbyggande. Att visa uppskattning när det går bra gör att det är lättare att berätta när det inte går bra, när vi behöver komma med dåliga nyheter.

Men beröm kan vara skadligt får vi höra ibland. Det är sant. En studie från 2014 undersökte hur förstärkningsord påverkade barn när de fick beröm. De barn som fick förstärkt beröm (Du är fantastiskt snabb och otroligt duktig på det här) efter en utförd uppgift valde i större utsträckning en lättare uppgift än de barn som fick beröm utan förstärknings ord (Du är snabb och duktig på det här) som i större utsträckning valde en svårare uppgift. De barn som hade dåligt självförtroende var dessutom mer känsliga för förstärkt beröm, och hindrades mer av det. Barnen rapporterade att de som fick förstärkt beröm inte upplevde berömmet som genuint eller trovärdigt.

Frågeställaren i det här programmet önskar inte bara mer beröm utan också rätt sorts beröm, från sin arbetsledare, och beröm är lite som att laga mat med starka kryddor. Gör vi det rätt blir det gott, men på fel sätt kan det ta över smaken helt.

Arne, min första chef gjorde det lätt för sig, antagligen utan att ens tänka på det. Så fort någon satt framför sitt skrivbord sa han att det var bra, log och gick till nästa rum. Ibland fick jag för mig att han till och med hade sina berömrundor planerade och uppskrivna i almanackan. Oavsett om det fanns en tanke eller inte så var det en liten ansträngning han gjorde och jag minns den fortfarande, snart tio år efteråt så effekten var stor.

Anders Wiberg

Lyssna på podden här!

Akademisk referens: “That’s Not Just Beautiful—That’s Incredibly Beautiful!”: The Adverse Impact of Inflated Praise on Children With Low Self-Esteem. Eddie Brummelman, Sander Thomaes, Bram Orobio de Castro, Geertjan Overbeek, and Brad J. Bushman. Psychological Science, March 2014; vol. 25, 3: pp. 728-735., first published on January 16, 2014