Varför studenter prokrastinerar

Prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen hos befolkningen, i synnerhet bland personer som läser på universitet och högskola. Undersökningar visar att uppemot hälften av alla som studerar upplever att uppskjutande är ett så stort problem att de önskar åstadkomma en förändring. Denna siffra behöver visserligen inte återspegla ett lidande, men indikerar att många studenter uppfattar sig ha stora svårigheter att komma till skott med sina uppgifter och åtaganden. Få studier har dock försökt att ta reda på vilka faktorer som faktiskt orsakar dessa bekymmer, något som har gjort det svårt att veta hur prokrastinering skulle kunna förebyggas.

Katrin Klingsieck är professor i psykologi vid Universität Paderborn i Tyskland och har ägnat en stor del av sin forskning åt att utröna vad som leder till prokrastinering. I en studie genomförde hon tillsammans med kollegor intervjuer med studenter för att ta reda på hur de själva såg på sitt uppskjutande, istället för att enbart förlita sig på olika former av självskattningsformulär. Materialet analyserades sedan kvalitativt i syfte att generera nya hypoteser på området. Resultatet visar att studenter ofta skjuter upp saker till följd av obehagliga känslor och bristande tilltro till sin egen förmåga, och att situationen de befinner sig spelar en avgörande roll.

Katrin Klingsieck fann framförallt att ångest, oro och bristande kunskap eller färdigheter inom ett ämnesområde väldigt lätt resulterade i att studenter ägnade sig åt annat för att undvika upplevelsen av att arbetet känns svårt. Likaså prokrastinerade många studenter för att öka pressen på sig själva och omfördela sin tid mellan olika uppgifter och åtaganden. Intressant nog pekar resultat på att beteenden minskar beroende på i vilket sammanhang som något ska genomföras, och där många studenter uppgav att samarbeten med andra gjorde det lättare för dem att skrida till verket – ett perspektiv som inte tidigare har uppmärksammats i forskningen.

Slutsatserna av studien är att arbetets karaktär och kontexten i vilket det utförs är avgörande för studenters förutsättningar att hinna med det som är viktigt att slutföra. Katrin Klingsieck förklarar att svårare, mer påfrestande och mindre intressanta studier lätt leder till uppskjutande, i synnerhet om studenten behöva göra allt jobb själv. Att ta hänsyn till hur studierna ser ut och läggs upp kan således minska risken för prokrastinering, istället för att enbart betrakta det som ett individuellt problem. Bättre målstyrning, ökad tydlighet och arbeten i grupp skulle följaktligen kunna hjälpa många av studenter som har svårt att hinna med sina studier i tid.

Akademisk referens: Klingsieck, K. B., Grund, A., Schmid, S., & Fries, S. (2013). Why students procrastinate: A qualitative approach. Journal of College Student Development, 54(4), 397-412.

Tice, D. M., & Baumeister, R. F. (1997). Longitudinal study of procrastination, performance, stress, and health. Psychological Science, 8, 454-458.

Foto: https://www.flickr.com/photos/aigle_dore/