Människans nedärvda fight- & flightsystem aktiveras inte längre av lejon och rivaliserande stammar på savannen. Idag är det snarare gränslösa arbeten, livspussel och konflikter på arbetsplatsen som gäller. Lyckolabbet tipsar om hur stresspåslaget kan lindras, och hur du får en mer kvalitativ återhämtning.

När vi befinner oss i hotfulla situationer går pulsen upp, blod pumpas ut i ben och armar, aptit och törst hamnar i bakgrunden och vi är fokuserade på överlevnad. Kroppen ställs in på att antingen gå till attack och slåss, alternativt fly från det som hotar. Systemet kallas fight or flight och har hjälpt människan klara sig undan faror sedan tusentals år.
Idag är de faktorer som stressar oss sällan saker som man kan komma undan genom att fly eller slåss mot dem. Farliga rovdjur och rivaliserande grupper av människor har idag förvandlats till deadlines, livspussel, konflikter i relationer – helt enkelt vardagliga utmaningar. Men även om orsaken till stresspåslaget har ändrat innehåll, ser vårt alarmsystem likadant ut som det gjorde för tusentals år sedan. Att uppleva stress är inte farligt i sig, utan något vi är byggda för. Det är först om det går lång tid utan återhämtning som det kan det bli skadligt för hälsan.
Positiva känslor spelar en viktig roll för återhämtningen från stress. Forskaren Barbara Fredrickson har undersökt hur känslor och spänningsnivå i kroppen hänger ihop. Hon upptäckte att positiva känslor gör att vi återhämtar oss snabbare från stress. Efter att ha skrämt upp försöksdeltagare visade hon filmklipp med olika känslomässigt innehåll: en film skapade exempelvis en känsla av sorg hos betraktaren, medan en annan kunde skapa tillfredsställelse. Blodtrycket sjönk snabbast för de deltagare som såg filmer som skapade positiva känslor. Det fanns till och med en skillnad i hur snabbt man återhämtade sig från stresspåslaget efter att ha sett ett neutralt filmklipp jämfört med ett positivt.
Att ligga på soffan och kika på en rolig komediserie är alltså inte ett dumt sätt för kroppen att återhämta sig från en arbetsdag med stress och spänningspåslag. Ett annat sätt att komma i kontakt med positiva känslor, oavsett var du befinner dig, är att helt enkelt göra en tacksamhetslista. Att minnas positiva händelser och människor du uppskattar, är en handling som alltid är gratis och tillgänglig.

Att tankar och känslor påverkar den fysiska hälsan finns det inget tvivel om. Men forskare försöker fortfarande kartlägga hur det hela hänger ihop.
Tacksamhetsforskaren Robert Emmons har bidragit med en pusselbit till det hela. Han såg att hälsan förbättras avsevärt när vi skriver tacklistor. Genom att mäta olika fysiologiska mått före och efter tacksamhetsskrivandet kunde han se att flera sjukdomssymptom (illamående, huvudvärk, till och med acne) lindrades hos försöksdeltagarna. Förvånande nog började de också att motionera mer under de tio veckor som studien pågick.

Testa själv: skapa en struktur för att komma i kontakt med positiva känslor och tankar.
Att uppleva tacksamhet genom att avsätta ett par minuter för att skriva en tacklista skapar nya vanespår i hjärnan. Skriv fem punkter på listan över bra saker som har hänt under dagen. Var uppmärksam på att skriva från hjärtat, och inte från huvudet. Tacksamhet skapar flera positiva effekter för välmåendet, men då krävs ett känslomässigt engagemang. Ju mer du tränar dig i tacksamhet desto lättare blir det att lägga märke till saker att vara tacksam för. Genom att kontakta positiva känslor drar du i din biologiska broms för stresspåslag. Gör tacklistan före sänggående så ökar dessutom chansen att du får mer kvalitativ sömn. I bästa fall får du med tiden mindre sjukdomssymptom, skönare sömn och vem vet, kanske börjar du också motionera mer?

Läs mer!
• Barbara L. Fredrickson, Roberta A. Mancuso, Christine Branigan, and Michele M. Tugade (2000) The Undoing Effect of Positive Emotions. Motivation and Emotion, Vol. 24, No. 4, 2000

• Robert A. Emmons, Michael E. McCullough (2003) Counting Blessings Versus Burdens: An Experimental Investigation of Gratitude and Subjective Well-Being in Daily Life. Journal of Personality and Social Psychology 2003, Vol. 84, No. 2, 377–389

• Alex M. Wood, Stephen Joseph, Joanna Lloyd, Samuel Atkins (2008) Gratitude influences sleep through the mechanism of pre-sleep cognitions. Journal of Psychosomatic Research 66 (2009) 43–48

Ett svar till “Positiva känslor drar i kroppens stressbroms”

  1. […] Så medan de uppsatta målen berättar att vi inte duger, utarmar vi vår känsla för det vi är, har och gör. Detta får inte de grå cellerna i hjärnan att hoppa till av glädje och inspiration. Men ”tacksamhetsforskaren Robert Emmons har bidragit med en pusselbit till det hela. Han såg att hälsan förbättras avsevärt när vi skriver tacklistor. Genom att mäta olika fysiologiska mått före och efter tacksamhetsskrivandet kunde han se att flera sjukdomssymptom (illamående, huvudvärk, till och med acne) lindrades hos försöksdeltagarna. Förvånande nog började de också att motionera mer under de tio veckor som studien pågick”.  Dessutom upplevde sig deltagare i olika forskningsstudier kring tacksamhet, ca 25% lyckligare än vad de var 10 veckor tidigare.  läs mer om tacksamhet […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.